Leta i den här bloggen

söndag 31 juli 2011

Kalaskakor



Det är inte alls svårt att baka till kalas när man har boken "Bakglädje med LCHF - baka utan socker och mjöl", det är bara att välja och vraka och minska sukrinmängden rejält! Visst, sukrinet höjer inte blodsockret, men det är ju som meningen att vi ska sluta vänja oss med sött så vi slipper sötsuget! Här har jag redan minskat sukrinmängden åt er!

Marängtårtbotten
4 äggvitor
3 droppar ättiksprit
1 dl sukrin
OLJA TILL BAKPLÅTSPAPPRET! (pensla pappret!)

Sätt ugnen på 125 grader. Vispa äggvitorna och ättikspriten till hårt skum. Rör i sukrinet. Bred ut på oljat papper (antingen över hela plåten och man skär marängen i två bitar, eller forma två runda bottnar). Grädda ca. 60-70 minuter. Ta försiktigt bort bakplåtspappret. Låt kallna och stelna, de är mjuka och gummiga som nybakta!

Fyll tårtan som du själv vill. Jag radade ut jordgubbar, bredde ut vispad grädde med vaniljpulver, lade på den andra marängen, bredde ut resten av grädden, radade ut jordgubbar och sist spritsade jag smält mörkchoklad över hela härligheten.


Maräng- och hallonkaka (rutorna på bilden)
½ dl sukrin
4 äggulor
75 g rumsvarmt smör
½ dl fiberhusk
½ tsk vaniljpulver
2 msk grädde
1½ tsk bakpulver
1-1½ dl hallon (koka upp om du inte har inhemska hallon!)

Maräng:
4 äggvitor
0,75 dl sukrin
½ tsk ättiksprit

Sätt ugnen på 175 grader. Vispa ägg och sukrin fluffigt. Mixa alla torra ingredienser (tolkar detta att man ska blanda) och rör ner dem i smeten tillsammans med grädden och smöret. Bred ut smeten i en långpanna (20x30 cm) och strö över hallonen. Vispa äggvitorna till ett hårt skum. Tillsätt sukrinet och ättikspriten under omrörning. Rör tills du har en fast marängsmet. Bred ut marängsmeten över kakan och grädda mitt i ugnen ca. 40 minuter. Skär i bitar när den kallnat.

Sist men inte minst har vi då receptet på cookies som jag redan skrivit i ett inlägg HÄR.


Nyaste kalasforskningen!


Jag hade nyligen en forskningsdag. Det var min dotters födelsedag och det betyder kalas, och jag hade bakat tre sorters LCHF till hennes kalas (hennes beställning). I mina bakverk använde jag förstås sukrin, och det var jag som var testkanin. Min man (han är egentligen min sambo, men han är man och han är min, då är han ju min man!) äter inte LCHF när det finns alternativ för honom, vilket det inte alltid finns, så han åt av de sockerstinna kakorna på kaffebordet. Det betyder att han var en bra "testkanin2" i min forskning.

Vi började dagen med frukost på sommarstugan. För min del kaffe, solrosknäcke och ost. Min man drack kaffe. Så åkte vi hem och lunchade - stekt korv (78% kötthalt) och ägg. På eftermiddagen drack vi bara kaffe, men SEN började själva undersökningen. Det jag inte tänkte på var att jag åt några jordgubbar i något skede, men ändå visade blodsockret 4,9 och för testkanin2 4,5. Inte så illa. Så kom födelsedagsbarnet och hennes man hit och vi åt grillat kött, fetaostsallad och tzatziki. En timme senare var det mätningsdags igen. Jag hade ett blodsockervärde på 5,0 medan min man hade 4,7. Så packade vi oss iväg på kalas, med present och tårta i famnen i bilen. På kalaset åt jag de tre sorter jag hade bakat, en av varje. En timme senare var min man tvungen att åka vidare på en annan träff, vilket egentligen förstörde forskningsresultatet eftersom den viktigaste mätningen var två timmar efter kalasätandet. Nu mätte vi efter en timme istället med resultaten 4,8 för mej och 6,9 för min man. Inte helt oväntat resultat. Jag mätte igen en timme senare och hade fortfarande 4,8, så då tog jag en tårtbit till, och 45 minuter senare mätte jag 5,4! Undrar om det var jordgubbarnas verk... Ännu en timme senare visade blodsockret 5,3, men följande morgon visade mätningen 4,6, vilket jag är mycket nöjd med. Summa summarum slapp jag den blodsockertopp som min man presterade, men forskningen är inte helt tillförlitlig då han inte mätte värdet efter 2 timmar.

Födelsedagspresenten och tårtan i famnen i bilen.

Tre sorters kakor
(som får ett eget inlägg alldeles strax)

måndag 25 juli 2011

Klassträff


Det kan vara lite si och så när man ska på klassträff när man äter LCHF-mat, men inte för mej! Om kocken har gått på samma klass och är genuint intresserad av att lära sig nya dieter, då är det inget problem! Det var bara potatisen och "mjölbrödet" jag dissade, resten var som specialbeställt för mej. Och så otroligt gott! Där finns t.ex. rökt lax, gravad lax, rostbiff, pepparrots- och limegrädde, chili-lime-marinerade räkor, getostsallad och en fetaostsallad. I mitt glas syns en skvätt Rocca del Dragone, ett smakligt torrt vin som jag verkligen rekommenderar! (tror jag har gjort det förr också)
En verkligen överraskning på matbordet var brödet! Hon som bakat det, Nette, sa att det är jag som lärt henne! Kul! Brödet var inte alls kompakt som man kan vänta sig av ett sånt här bröd, men det berodde antagligen på att Nette vispat äggvitorna skilt! Något närmare recept har jag inte, men jag misstänker att det är "syrrans bröd" med solrosfrön, linfrön och soltorkad tomat. Jättegott var det!

Visst blir man glad när man hittar en sån här lapp på serveringsbordet! :) Tack Nette!

En chokladtårta med smak av Cointreau, sötad med pyttelite fruktsocker eftersom den inte var bara åt mej utan också för glutenintoleranta, men jag tyckte inte alls den var för söt, bara fantastiskt god!

måndag 18 juli 2011

Kryddmix???


Jag hann inte fixa en egen taco-krydda så jag tänkte ta det enkelt och köpa en mixpåse istället. I affären tyckte jag att jag kan ta en kryddblandning för burritos bara som omväxling. Väl framme vid sommarstugan där vi skulle tillreda vår texmexmåltid började jag läsa på kryddmixpåsen och kom fram till att det inte är en kryddblandning utan en sockerblandning, öppnade sopskåpet och kastade krydd-socker-blandingen. Vilken tur att min syster inte hade haft lika bråttom så hon hade hunnit laga en egen tacokrydda!

torsdag 14 juli 2011

Grillad korv med ketchup och senap!




När man grillar korv ska det absolut vara senap med, och majonnäs. Inte nödvändigtvis ketchup men nu när jag ville testa så blev det sånt också. Jag tog ett fat och majonnäsburken, klickade ut majonnäsen i ca. ½ dl:s klickar. I den ena klicken lade jag ca. 2 tsk dijonsenap, i en annan lade jag ca. 2 tsk tomatpuré och den sista klicken fick vara majonnäs naturell. En coleslaw gjord på årets nya kålskörd är pricken över i:et för en riktigt lyckad korvgrillningskväll. Fast kissen Morris var mest intresserad av korven...

onsdag 13 juli 2011

Nykär!


Igen är jag nykär! Den här gången i boken jag beställde från Adlibris i söndags och fick hämta från R-kiosken idag! Jag började genast läsa, blev nostalgisk och det började klia i grekiska matfingrarna...

Men kunde hon inte ha haft fast munnen???

LCHF-cookies


Min fina dotter fyller år på söndag, 24 år. Med tanke på hur hon mådde ifjol på sin födelsedag är jag extra glad i år när hon mår så bra när hon fyller år! Och till på köpet har hon hittat en alldeles ny hobby - att baka! Tyvärr måste jag medge att hon inte (ännu) är inne på min linje... Hur som helst har hon bakat en hel del att bjuda släkten på när hon bjuder till kalas, men med lite delegering - jag har fått den äran att baka till kalasets fem (5 !!!) LCHF:are. Åtminstone är två st. helt avsötade och vill absolut inte ha något sött och eftersom jag är en av dem är det jag som bestämmer att vi inte behöver ha sju sorter. Basta! För min del räcker det med en sort till kaffet, men eftersom jag kom på att det skulle vara gott med cookies måste jag ju testa! Jag tog ett recept, ändrade det och - tadaaaa - det blev LCHF-cookies!!! Jag trodde de skulle bli tråkiga till utseendet så jag hade i lite kakaopulver, men nu liknar de biffar istället så jag lämnar nog bort kakaon nästa gång... Här kommer receptet:

LCHF-cookies
2 dl mandelmjöl/pulver
1½ dl hackad mandel
½ dl sukrin
1½ dl Bake Pro
2 tsk bakpulver
1 tsk vaniljpulver
2 ägg
50-100 g 70% choklad

Blanda alla torra ingredienser. Blanda ner äggen ett i taget och rör ihop. Hacka chokladen i ganska stora bitar och rör ner i smeten och ställ den sen i kylskåpet en stund. Klicka sedan ut degen i små högar, ca. 20-25 st. och grädda i 175 grader ca. 15 minuter.



Det är inte en mjölkstråle mitt i cookiesen utan mitten-pinnen och handtaget på mitt fina tvåvåningskakfat. :)

Kanelbulle!

Jag tycker det är trevligt med en lite svalare kväll igen så man dricka en kopp té, och då valde jag Pukka´s "cinnamon & vanilla". När jag hade färdigt fotat och förde koppen mot näsan, för att kolla vad jag skulle dricka, kom en bild för mej av nybakade kanelbullar! Som tur var smakade téet inte alls så utan var riktigt gott och värmande! Jag fick faktiskt torka svetten efteråt.

tisdag 12 juli 2011

Fåfänga jag


Det finns mycket man kan kalla mej, men aldrig förr har jag kallats fåfäng! Och ni kan aldrig gissa vad det är som gör mej fåfäng... Min diet! Det lär "inte vara för hälsans skull utan för fåfängan och inte något att ta på allvar"... Gaaaaa.... En "fåfängediet" kanske man kan kalla när tonårsflickor och modeller håller barnmatsdiet, kiwidiet och sånt, men LCHF... Nja, det finns ord jag använder mer än fåfänga i det sammanhanget...


Det är inte smultronet på bilden som har skrivit brevet. (Men det fanns vid vår sommarstuga.)

Sommarsöndag

När det är så varmt som det har varit den senaste tiden vill man inte ha så mycket mat, och inte vill man tillreda den heller. Då är det enkelt att slänga in kyckling i ugnen och låta den sköta sig själv! Jag penslade en långpanna med olivolja innan jag placerade ut kycklinglåren med skinnsidan neråt och kryddade med kryddblandningen cajun och rosmarin. Sen fick de klara sig ensamma i 200-gradig ugn i 45 minuter innan jag vände på alla låren och kryddade på den sidan också. Sen var det 45 minuter till i ugnen innan de var klara. De hann svalna till lagom ättemperatur innan vi började äta.

Det kan inte finnas somrigare mat än en sallad, och den här salladen var det som fick göra kycklinglåren sällskap på tallriken. Det är lokalproducerad isbergssallad, paprika, tomat, gurka och rödlök. Speciellt lokalproducerad är däremot inte osten som ligger och svettas ovanpå, för den är en Manchego Don Bernardo. Ingen illa kombination alls faktiskt!

Som avslutning på den ovanligt sena lunchen denna ovanligt varma söndag blev det förstås frappé och måltiden var komplett!

torsdag 7 juli 2011

Hurra för forskarna! NU har de fattat!!!

Att sockret "dövar" har jag inte hört/läst om, men själva slutpoängen är ju viktigast!
Det händer saker inom forskningen, äntligen!!!

Kolhydratladdning in my ass!

Hur tänkte jag när jag drack en mugg kaffe som frukost, tuggade i mej 4 hyvlade skivor prästost (35% fett), tog 2 tsk kokosolja, drack bågra glas vatten och trodde att jag sedan skulle orka promenera 15 km???? Det brukar ju ändå ta 2½ timme! HUR tänkte jag då?? Jo, jag tänkte som så, att eftersom jag i vanliga fall äter en ostskiva mindre och ingen kokosolja och ändå orkar promenera 9 km så måste det ju funka, och KLART ATT DET GJORDE! :) Det som är intressantare är nog hur kolhydratladdarna tänker. Man eldar ju inte med papper i oljepannan heller om man vill att det ska brinna länge!

Väl hemma igen, med lite styvare ben och mer svullna händer än vanligt, var det dags med en protein- och fettrik lunch. Häromdagen tillredde jag en väldigt god köttfärssås med både grädde och passerade tomater i, och nu fanns ca. 2½ dl kvar av den. Det fick bli en ugnsomelett (som tacougnsomeletten).

Jag bredde ut den kylskåpskalla köttfärssåsen i min minsta ugnsform. Lagom för 2 portioner.

Jag smulade grynost/keso ovanpå (Coop Extras som är godast av dem alla!) och skar en tomat i bitar. Så vispade jag ihop 2 ägg och ca. 1½ dl grädde, saltade och pepprade (vitpeppar) och hällde över hela härligheten.

Och så förstås OST! En hel del får det vara. Jag använde samma prästost som jag åt av i morse.
Sen gräddade jag omeletten i 225-gradig ugn i ca.20-30 minuter och lät den sedan stå och "stanna" en stund innan jag åt.

Jag åt precis halva formen så nu har jag resten att ta med som lunch till jobbet imorgon! Hurra!
Nu är det nog dags att slappa och njuta av lite frappé... ;)

onsdag 6 juli 2011

Syndernas förlåtelse

Böckerna i min solstol

Det blev inga "tio Ave Maria" eller nåt sånt, men några böcker! Nej, nu skämtar jag, jag behöver inte straffas för att jag ätit vårrullar och jordgubbar! Bl.a. om sånt, belönings- och bestraffningssystem handlar boken jag läser just nu - "Sockerbomben i din hjärna", som jag fyndade på loppis för 4€! Det är en väldigt intressant bok med aha-upplevelser fast jag redan är avsötad. Boekn "Varför går jag inte ner i vikt" lär också vara bra fast man inte har just det problemet.
Bra, nu har jag att läsa i sommar! :)

Ps. Nu bombarderar jag er med inlägg när det äntligen lossnat! ;)

Syndabekännelse del.2

Jordgubbar = sommar!

Jag kan bara inte låta bli, eller jag kan antagligen men jag vill inte låta bli dem! Jag köpte en låda jordgubbar i måndags, åt ca.10, mådde illa... Sen var det bra! Jag åt visserligen 3 st. i grekiska yoghurten med grädde, vaniljpulver och mandelflarn både tisdag och onsdag också, men nu är resten av gubbarna i frysen och jag är nöjd så. Jag UNNAR mej jordgubbar på sommaren, det är en sån kort tid det är säsong för dem så jag kan knappast må så dåligt av den synden. Väl? Jag skärper mej istället med allt annat, har hållit strikt LHCF för övrigt, motionerat mer än vanligt t.o.m., så jag förlåter min synd själv! ;)

Syndabekännelse del.1

Ibland, men väldigt sällan, faller jag för vårrullefrestelsen. T.ex. när min systerson lunchade med mej häromdagen. Det är kolhydrater och det är friterat, men jag är väldigt mätt väldigt länge så det kan ju inte vara helt fel. Tror jag... Men, bättre äta fel ibland än dåligt hela tiden!

Mera klokord

Så var det ju ett nytt inlägg av min vän Leena också.

Snabbaste biffarna

Jag tror att jag tidigare också haft de här biffarna här på bloggen, men de är så bra så de förtjänar ett inlägg till. Biffarna är såna som man tillverkar när man stått och tittat i kylskåpet en stund utan att veta vad det ska bli för mat, så tar man fram ett paket köttfärs som man stirrar på en stund utan att veta vad det ska transformeras till... Det är DÅ man delar färsen i 100:grams bitar, formar dem som biffar, plattar till dem, saltar och pepprar och så steker man dem. Sen samlar man alla biffar i stekpannan, häller soyasås och grädde på och låter puttra en stund - KLART! Enklare kan det inte bli!