"De behöver ha kolhydrater och alla vitaminer som 

gömmer sig bland kolhydraterna"  ???

Igen ett intressant fall av "barnmisshandel"?? Jag hejar på de föräldrar som vågar stå för sitt beslut att leva ett renare liv och därmed slipper en massa förkylningar och influensor som liksom bara är helt accepterat i småbarnsliv. Och jag hejar också på de föräldrar som fattat det här med sockerberoende, sockerhög, koncentrationssvårigheter m.m., m.m., och minskat eller avlägsnat sockret ur maten! Hurra! Det finns hopp!

Anna Hallén har skrivit ett mejl till artikelns författare. Här kan du läsa det!


Förresten, jag har inte slutat laga mat, ikväll blir det en sås av sidfläsk och blomkålsgratäng till.

Ps. Jag har kommit fram till att jag behövde en etikett till, nämligen "bullshit"... "Struntprat" var en annan stark kandidat.

Skolmat

Det går diskussioner lite överallt just nu om skolmaten. Det finns, tack och lov, välinformerade och vetgiriga föräldrar som fattat det här med "sockerhög", "blodsockersvängningar", "vuxendiabetes" och liknande. De föräldrarna har avvänjt sina barn från socker för att de ska må bättre. Barnen mår bättre och föräldrarna mår förstås bättre om barnen mår bra. Men om nu dessa barn som inte är vana med socker serveras gröt med socker på i skolan, vem har nytta av det?? Och ska gröt faktiskt serveras som skolmat? Men OM man serverar gröt som skolmat, varför ska det vara socker på???? En gröt som serveras med en rejäl klick smör är både godare och nyttigare. Då har barnen åtminstone smöret att leva på en stund. Om det ÄR smör man serverat förstås och inte en hudvårdsproduktsliknande sak...

Det är ju allmänt känt att det finns mera barn med bokstavsdiagnoser nu än tidigare. Likaså finns det mera barn med koncentrationssvårigheter också. Vad händer om man lämnar bort sockret ur deras mat? Och om man minskar på tillsatsämnen och färgämnen. Vad händer?? Nej men, inte kan man ta bort socker från barnens mat, det är ju allas vår rättighet att äta socker, väl??? Men så kan man ju inte tänka. Det är som att ge barnen en tobak för att det är allas vår rättighet att röka! Så gjorde man i och för sig i början på förra århundradet, bjöd barnen på tobak... Ja, vad händer alltså i kroppen om man lämnar bort sockret? Det finns säkert många försvarstal varför barn ska få äta socker, men vem har skrivit de talen? Är det kanske så att det är de sockerberoende föräldrarna?? Eller...? Kanske det inte finns tillräcklig forskning på vad som händer i kroppen om man lämnar bort sockret?

Jag har också gett mina barn socker när de var små. Då visste jag inte bättre. Men idag, vi lever faktiskt på 2012, borde väl ändå alla vara så välinformerade, i denna datavärld, att man vet att socker ÄR farligt! Jag blir nästan mörkrädd när jag tänker på hur mycket socker jag hann mata i mina barn innan jag hittade bromsen!

En ung släkting på sommarpromenad

Och ifall någon vill, och vågar, läsa mer om sockerberoende så finns det massor av böcker och så finns ju massor, massor, massor av information på nätet också! Våga ta reda på!


Jag som skulle gå i säng för att orka upp till jobbet i morgon, men ibland måste man få bort övertrycket innan man ska sova, så man kan säga att det var lite elakhet som kom ut nu... Men nu kan jag sova gott!


Har NI några åsikter om skolmaten????

Hurra för forskarna! NU har de fattat!!!

Att sockret "dövar" har jag inte hört/läst om, men själva slutpoängen är ju viktigast!

Det händer saker inom forskningen, äntligen!!!

Syndernas förlåtelse

Böckerna i min solstol

Det blev inga "tio Ave Maria" eller nåt sånt, men några böcker! Nej, nu skämtar jag, jag behöver inte straffas för att jag ätit vårrullar och jordgubbar! Bl.a. om sånt, belönings- och bestraffningssystem handlar boken jag läser just nu - "Sockerbomben i din hjärna", som jag fyndade på loppis för 4€! Det är en väldigt intressant bok med aha-upplevelser fast jag redan är avsötad. Boekn "Varför går jag inte ner i vikt" lär också vara bra fast man inte har just det problemet.

Bra, nu har jag att läsa i sommar! :)

Ps. Nu bombarderar jag er med inlägg när det äntligen lossnat! ;)

Nej, tack!

Det var en sak jag började tänka på, angående det här med kalas... Jag bjöd ju på både kolhydratgott och LCHF-gott, men jag skrev aldrig att jag bara åt av det kolhydratfria! Man ska säkert kunna ta en kolhydrat-shot ibland, men det vill jag ju inte! Det är inte ens något jag behöver anstränga mej för - att avstå från sockerstinna bakverk. Men jag tror att många tror att det är svårt att avstå, har jag förstått. Men det är klart, i början var det ju det, men när man är sockeravvänjd går det liksom av sig själv, man vill inte ha det som inte är gott, och socker är inte gott, det är bara...sött... Och det man inte tycker om kan man enkelt avstå ifrån! Det vet vi ju alla. En rökare kan inte fresta en icke-rökare med tobak. En sockerätare kan inte fresta en icke-sockerätare med socker. Så enkelt är det. Lätt som en LCHF-plätt!

Bilden visar kakfatet med LCHF-godis jag fick av dottern. :)

På tal om sockerberoende...

Jag har sett på film när AA (anonyma alkoholister) har sina möten, de ska alla presentera sig och så säger de:"Hej jag heter XX och jag är alkoholist.", för de som en gång fastnat i alkoholträsket är alkoholist, även om man är en nykter sådan. Total avhållsamhet är det enda som funkar. Så tror jag att det är med sockerberoende också. Har man en gång varit sockerberoende är man fast för alltid, MEN man kan ju bli avvänjd, och då är man en avsötad sockerberoende! Men kanske man alltid är sockerberoende ändå, smakar man lite godis är man fast igen. Jag vill inte testa, jag är rädd att jag fastnar då. Fast å andra sidan har jag inget intresse av att testa, för bara jag känner den söta, vämjeliga lukten har jag fått nog! Äckligt! Men jag ska berätta hur det var när jag var allra längst nere i sockerträsket...

Där jag oftast handlar maten finns också Alko, alltså Finlands motsvarighet till Systembolaget. När jag hade handlat helgmaten en fredagseftermiddag och som vanligt också köpt en påse lösgodis gick jag förstås ut till bilen för att åka hem. Men när jag satt i bilen måste, jag bara MÅSTE öppna godispåsen för att få min första godis. Det var så gott! Då såg jag när en man kom ut från Alko, stannade utanför affären, tog upp en flaska och tog den första klunken. Det var då jag insåg det - han och jag var lika! Vi hade antagligen samma känsla - vi MÅSTE få stillat vårt begär! Jag tror att det var då jag bestämde mej för operation avvänjning... Och jag tror också att det första steget är att inse att man är sockerberoende, och nästa steg är att man vill göra något åt det. Och det är DÅ det ska till en förbaskat stor dos envishet! Och om man har som jag, bara on och off att välja på, då kanske det går ganska enkelt. ;)

Det finns massor att läsa om sockerberoende, både böcker och på nätet.

Här finns några tips och test! Jag skulle länka till Adlibris också där det finns en bok som heter något om sockerberoende, men typiskt att de har stängt Adlibris för service just nu... ;)

Lycka till, du kan också bli fri från ditt sockerberoende!

OBS! Bilden är min egen från "förr i världen"!