Fänkål!

Häromdagen läste jag om hur någon tillagat en fänkålsgratäng. Igår råkade jag gå förbi fänkål och köpte förstås ett par såna. Jag kom hem rätt sent, jag var ju på shoppingrunda långt hemifrån, och kvällsmaten skulle hinna bli klar innan det var dags att bege sig till grekiskakursen. Men jag hann. Jag kokade fänkålen i saltat vatten i ca.5 minuter, fixade en köttfärssås samtidigt, rev ost och fixade och grejade. Och sen, vilken smakupplevelse! Det kanske räcker till två måltider för mej, men det är inte alls säkert. Det var så gott! De små gurkorna på tallriken är "rysk saltgurka". De är jättegoda och innehåller bara 2,1 g kolhydrater/100 g, så två gurkor är en fis i världsrymden. Fänkålen är så god i sig att man inte ska blanda bort den smaken med en massa kryddor. Saltet och osten räcker bra.

Recept på
Fänkålsgratäng
fänkål
salt
smör
grädde
ost

Dela fänkålen på längden, jag skar varje fänkål i fyra bitar, som skivor alltså. Sätt dem i kokande saltat vatten och koka ca. 5 min. Sätt dem i en ugnsform. Sätt några smörklickar ovanpå. Häll ca. 1 dl grädde ovanpå. Riv en god ost och strö ut ovanpå. Gratinera i 250 gradig värme i ca.20 min.

Shopping

Idag ställde jag upp som sällskap åt dottern när hon skulle till Karleby, eller Kokkola som den heter på finska och helt allmänt på svenska också. Jag hade faktiskt två saker på min köplista - nyponpulver och gurkmeja. Jag kom hem med gurkmeja, mandelmjöl, kakao nibs (riven kakaoböna?), stevia och osötat jordnötssmör. Det närmar sig kalastider här hos oss och det var det här som behövdes då. Stevia har ju till helt nyligen inte varit godkänt som livsmedel här i Finland, och påsen är helt klart från före det blev tillåtet eftersom där finns instruktioner hur man ska blanda ut stevian med vatten och smeta i ansiktet... Man fick nämligen sälja stevian då... Smart. Som ni ser är det ingen billig sak, men så ska det ju räcka länge också. Det är bäst-före-datum december 2013 så få se om jag ens hinner använda upp det.
Men nu ser ni att ni har något gott recept att se fram emot också. Men ni får vänta ännu ett par veckor.

Köttfärsrullader

Det blev alltså köttfärsrullader idag. Jag hade nästan 2 kg nötköttfärs som jag använde och fick en hel del rullader. Det blev 22 st, varav fyra blev jätterullader bara för att jag inte orkade vara petig längre. De stora får följa med som lunch till jobbet någon dag.

Som fyllning använde jag skinka, emmenthalost och peppar och i en annan variant blev det fetaost och soltorkade tomater. Båda blev jättegoda! I två av mina lunchrullader hade jag fetaost och olivbitar.

När jag just skulle servera maten kom jag på att det ju var jättetråkigt utan sås, och då slängde jag hastigt och lustigt ihop världens snabbaste sås - Rosasås.

Köttrullader med rosasås (ca. 25)
2 kg nötköttfärs
1 stor lök
15 äggulor
2 msk pofiber (alt. lite fiberhusk)
ca.3 dl grädde (det får inte bli för lös smet)
sojasås och/eller salt
svart-, vit- och kryddpeppar

Fyllning: skinka, ost, fetaost, soltorkade tomater, bacon, mustapekkaost...

Finhacka löken, sätt i en tallrik med 1 msk vatten och sätt i mikron 1½ minut. Då blir löken mjukare och mera följsam när du rullar ihop smeten.
Blanda ihop grädde, kryddor, äggulor och sojasås med pofibern och låt svälla en stund. Blanda i köttfärsen och rör om. Provstek ett smakprov och krydda mera om du tycker. Rulladerna behöver ju inte vara så starkt kryddade eftersom man ska få smak av fyllningen också.
Bred ut hälften av smeten på ett bakplåtspapper. Forma smeten som en stor ruta som du sen skär i mindre rutor, ca.12x12 cm. På varje ruta sätter du den fyllning du vill ha. Det går att variera i det oändliga. Min son föreslog att man kunde linda in rulladerna i bacon! Tyvärr hade jag ingen bacon, annars hade jag gjort det. Vik med hjälp av pappret ihop rutorna och forma dem som korvar. Täpp till eventuella hål med mera smet. Placera dem på en smörad ugnsplåt och grädda i 225 grader ca. 20 minuter. Skär upp en rullad och testa om den är genomgräddad.

Rosasås
3 dl grädde
2 msk tomatpuré
2 msk Dijonsenap

Rör ihop och hetta upp senap och tomatpurén. Vispa under tiden grädden tills den är tjock. Ta kastrullen från värmen (stäng av värmen) och rör ner den vispade grädden. Rör om ordentligt. Sätt tillbaka kastrullen på plattan och rör om hela tiden tills såsen har blivit lite varm.


Det var väl inte så svårt? Och förresten, notera den blå saltströaren som min son tyckte skulle få vara med på bild. ;)

Favvorecept

Airams fläskpannkaka

Det syns tydligt i mina receptböcker och -häften vilka favoritrecepten är, och det har ni ju märkt tidigare också. Här ser ni ett praktexempel! Igår blev det lite fel i doseringen när jag inte tittade efter så noga, hade i 250 g smör istället för keson... Men det gick att åtgärda, istället blev plåten ovanligt välsmord! Men nu ska jag skriva ut receptet på nytt och placera det i min mapp med LCHF-recept istället. Där trivs det nog bättre.

Och så ska jag kanske klä på mej och påbörja lunchtillverkningen. Det är köttfärsrullader på menyn, och ni får förstås bildbevis sen.

Äggmjölk

Jag har sett massor och åter massor av tips om äggmjölk som frukostalternativ. Eller som mellanmål eller lunch eller vad som helst. I morse tyckte jag det var ett utmärkt tillfälle att testa äggmjölk när jag först steg upp tidigt och sen skulle promenera 2½ km till jobbet. Det är ju liksom den ultimata situationen.
Redan igår kväll googlade jag och letade efter recept på äggmjölk. Jag fick 22600 träffar. Efter att ha läst igenom de 6-7 första kom jag fram till att det handlade om ungefär samma proportioner överallt med variation på smaksättningen. Så här gjorde jag: först satte jag igång vattenkokaren. Under tiden mätte jag upp 30 g smör och 30 g kokosfett. I en kopp knäckte jag två ägg som jag vispade lite. När vattnet kokade hällde jag ca.2½ dl i skålen med fettet och rörde om tills allt fett hade smält, sen vispade ja ner äggen och så hade jag en äggmjölk! Det var lite spännande, men inte helt överraskande tyckte jag omsmaken! Det var ju så gott! Ett problem var att äggmjölken kallnade snabbt. Imorgon ska jag testa med att först smälta fettet i mikron och sen blanda i det kokande vattnet och äggen. Då borde det bli betydligt varmare. Man ska kunna smaksätta äggmjölken också, med vad som helst tydligen. Själv är jag inte vidare förtjust i smaksatta drycker utan vill ha dem naturella. Eventuellt kunde jag tänka mej vaniljpulver i, men än så länge är jag nöjd med kokossmaken. (Mitt kokosfett hade stark kokossmak eftersom jag älskar kokos!) Eftersom det blev en rejäl mängd också så orkade jag inte ens dricka något morgonkaffe! Det tog jag när jag kom till jobbet, efter en 25-minuterspromenad.

Så hur klarade jag mej på bara äggmjölk då idag? Utmärkt! Jag drack den kl.7, i jobbet drack jag kaffe med grädde kl.8:30. Kl.11 brukar vi ha lunch, men idag var jag inte hungrig då än så jag väntade en timme till, och det gick hur bra som helst! Det var faktiskt en perfekt frukost för mej det här. Testa du också!

Inspirerad

Jag var och kikade i Lannérs matblogg och blev så sugen när jag såg hans grisstek att jag bara måste ha en sån till helgen! Jag gjorde kanske ungefär som han skrev, men jag hade ugnen på 125 grader och stekte den tills termometern visade på 85 grader. Då tog jag ut den, paketerade in den i folie och så tillredde jag en bearnaisesås. Jag klarar inte att servera som en kock, för jag är ju ingen kock, därför iddes jag inte heller torka bort såsen från tallrikskanten, för sådär ser det säkert ut för de flesta när man äter hemma en helt vanlig söndag.

Veckomeny från Boken!

Nu har jag skrivit några inlägg där jag nämnt den härliga boken "LCHF för kvinnor", så vad passar väl bättre då än att   har en hel veckomeny från den boken!

Den fantastiska ingefäran

Text ur Anna Halléns bok "LCHF för kvinnor".

Ni har kanske noterat att jag tycker om färsk ingefära? Och tänk att något som jag älskar faktiskt är nyttigt också! I och för sig har jag nog vetat om det, men eftersom det är så gott så använder jag det inte för att det är hälsosamt. Men det är ju starkt också! Jättestarkt i stora doser. Om  man är förkyld, har ont i halsen är hostar kan man t.ex. koka upp vatten och så skär man ingefära i bitar och låter dra i vattnet en stund. Men var försiktig, det blir faktiskt brännande starkt! Första gången fick jag spä ut och spä ut med vatten tills det sluta bränna på läpparna. Ett annat ställe där jag använder ingefära är i coleslaw! Jag river helt enkelt en bit ingefära och blandar i med allt det andra. Hur gott som helst!
När jag tillredde lax i ugnen i söndags hade jag just läst Anna Halléns bok "LCHF för kvinnor" och hittat ett intressant recept där. Eller, ja, jag hade ju hittat flera intressanta recept, men ett jag vill ha genast! Det var en kall ingefärasås! Perfekt, den skulle nämligen serveras till fisk. Fast så tycks ju Anna tycka lika mycket om lime som jag tycker om ingefäran, och jag vill ju inte ha lime så då tog jag citron istället. Med facit i hand, eller i mun var det ju egentligen, kunde jag konstatera att det var onödigt med citronsaften i. Eftersom jag hade halverat alla ingredienser utom ingefäran, som jag dubblade, hade det nog räckt med citrussmaken från den. Nästa gång. Jag har i alla fall följt Annas recept för övrigt. Eller nästan, för jag tog rysk yoghurt eftersom jag inte hade någon créme fraiche.

Kall ingefärasås
färsk ingefära, ca.2x2 cm
4 dl créme fraiche
1-2 tsk gurkmeja (som ju också är väldigt bra att äta)
½ lime
1 krm salt
½ tsk peppar

Rör ihop allt och smaka av. Serveras med fisk eller kyckling.

TV-debatt

Såg ni alla debatten om LCHF i TV igår? Inte jag. För det första så avskyr jag debattprogram, och för det andra är mitt liv en enda lång LCHF-debatt numera. Från att ha ätit allt skräp och gift som går att äta till att härefter få debattera och försvara varför jag inte äter allt skräp och all gift längre. Är det inte konstigt att man kan välja bort sånt? Eller så inte. Men det hade varit intressant att höra vad kostdoktorn hade att säga, och så Katrin Zytomierska förstås! Hon lär ha varit bra. Vad tyckte du om debatten då?
Jag läste en del på Facebook om att "det hela verkade som en religiös sekt och att alla tydligen är så trött på alla LCHF:are som håller på och mässar och predikar som om LCHF är det enda som är rätt." So what? Om man upptäcker en fantastisk nyhet som inte alla vet om, då vill man väl berätta om det? En kristen person berättade samma sak om religion en gång, att man vill ju berätta åt andra hur fantastiskt det är att veta att Gud finns. Jag ser klara paralleller med LCHF. Gör du?

Jag har en sån ovanlig ledig dag idag att min sambo också är ledig, och vad kan vara mer perfekt då än att vi gick ut och åt lunch tillsammans! Det var inte alls som av en händelse, för jag hade redan konstaterat att det serverades revbensspjäll på jobb-lunchstället. Nu förstår han plötsligt varför jag talar så lyriskt om just de här revbensspjällen!

Apropå knäckebröd...

Knäckebrödet jag åt igår kväll har en ganska intressant historia. Första gången jag bakade knäckebröd var efter receptet på sesambröd, men det var för tjockt. Så minskade jag mängden, så hade Pia varit utan sesamfrön och istället använt solrosfrön, så testade jag samma och blev alldeles förtjust. Så hade någon (Pia eller Gunilla) glömt bakpulvret och upptäckte att det var ännu bättre utan! Så var det väl Pia också som hade mixat solrosfröna och det ultimata knäckebrödet hade sett dagens ljus! (Trodde vi.) Så gav Fru Tallund receptet på sitt goda knäckebröd och jag testade två gånger innan jag insåg att jag saknade solrosknäckebrödet och återgick till det. Så när jag nyligen skulle baka solrosknäckebrödet hade jag för lite av det färdigmixade solrosfrömjölet och orkade inte ta fram matberedaren för att mixa mera frön utan tog istället en deciliter av sesamfrön för att få rätt mängd. Och kan ni tänka er, nu får knäckebrödet vara lite tjockare och ändå vara krispigt gott utan att gå sönder när man brer på smöret! Hurra! Och periodare som jag är kör jag säkert med det här receptet en god tid igen innan jag upptäcker något nytt.

Blandknäckebröd (stor sats till två långpannor)
3 msk fiberhusk
5 dl mixade solrosfrön
1 dl sesamfrön
6 dl riven ost
9 ägg

Blanda fiberhusk och frön med ägg och låt stå och svälla medan du river osten. Blanda ihop allt och bred ut på bakplåtspapper. (Den här smeten är enklare att bre ut än den med enbart solrosfrön!) Grädda i 225 grader ca.20-30 minuter. Skär brödet i så stora brödbitar du vill ha och plocka över dem på ugnsgallret. Torka sedan brödet i 100-gradig ugn minst en timme. Sätt grytlappar eller annat lämpligt som stopp för ugnsluckan så fukten från brödet slipper ut. Om du sen märker att brödet inte var så torrt och krispigt som du hade tänkt så är det bara att torka det på nytt nästa dag eller så.

Nytränad och hungrig

Äntligen är jag i skick att börja träna igen. Jag hade ju lite otur med hälsan ända från november, började med förkylning, fortsatte med ryggskott och sist en slemsäcksinflammation i höften, så det var verkligen skönt att få svettas lite igen. På crossfit tog jag inte ut alla rörelser som man skulle ifall det kändes i höften, men jag kunde göra allt i alla fall, och spinningen efteråt gick helt bra, fast jag hade inte allt för stor belastning på cykeln. Skönt sen att komma hem och få äta något, för hungrig blev jag. Först åt jag då en portion rysk yoghurt med 2 jordgubbar, grädde, mandelflarn och vaniljpulver. Som "efterrätt" blev det te med smörgås. Knäckebröd med rökt bacon på, jättejättejättegott!

Lurad!

Jag har ju inte kommit mej för att köpa stevia än fastän jag tänkt göra det, så idag när jag såg att de fått Canderel Stevia till min affär slog jag till. Ganska dyrt var det förstås, över 4€ för en burk. Med vit text på ljusgrön botten syntes det inte så bra vad där stod men jag visste ju vad Stevia var. Jag köpte burken. När jag kom hem försökte jag igen läsa på burken men utan att lyckas. Jag fick ta till kameran för att kunna tyda texten! Och vad ser jag då? Jo, att det finns kolhydratsjävlar i burken! Hur är det möjligt??? När jag kom till själva innehållsförteckningen ser jag ju varför - den innehåller ju maltodextrin!!!! Hur gick det då med den naturliga sötningen? Imorgon tar jag tillbaka burken till affären.

Söndagskvällsmat

Söndagskvällarna brukar vi ofta ha en ganska enkel maträtt, fast jag vet nu inte om kobran förra söndagen var enkel... Men i söndags tyckte jag det var dags för varma smörgåsar. Jag hade bakat Syrrans bröd strax före så det passade liksom bara så bra. Jag har faktiskt ett bröd där under, och tomatpuré, och medwurst, typ 6 skivor. Och tomat och purjo. Och Aura-ost. Och parmesanost och Herrgårdsost. Och som kryddan över hela härligheten spritsade jag dit lite hamburgersås som jag hört skulle ge en fin finess, och det gjorde det. Jag var nöjd med den enda smörgåsen, och konstigt hade det väl varit annars...

Fast när jag riktigt tänker efter åt jag ju nog en ugnsvarm fralla med massor av smör på också...

Kylskåpstömningssås

Efter helgen hade vi massor av rester som behövde ätas upp, och det är just såna gånger man kan plocka ur kylskåpet och tillreda något som man inte vet från början vad det ska bli! Fast jag hade tre tillredda kycklingbröst som skulle finnas med, och det skulle vara en gräddig sås, något annat visste jag inte. Jag började plocka fram det jag hittade i kylskåpet. T.ex. hade vi två baconpaket med gårdagens datum, men de doftade finfint och fick äran att vara med.Så fanns där champinjoner, en bit paprika, en liten bit Aura-ost, purjolök, chilipeppar och så förstås ingefära.

Byggnadsmaterialet

Fastän ni får receptet här av mej betyder det inte att det måste följas! Fattas en ingrediens tar man något annat istället! Man kan i första hand satsa på sånt man tycker om förstås, och här har jag faktiskt lyckats samla mina favoritingredienser i en och samma maträtt!

Resultatet

Bacon-kycklingsås
2 paket bacon
3 kycklingbröst
färska champinjoner
röd paprika
purjolök
röd chili
färsk ingefära
liten bit Aura-ost
ca.4 dl grädde
½ dl soyasås
kokosflarn

Jag finfördelade purjo och chili, rev ingefära, skar champinjoner och bacon i bitar och smälte smör i stekpannan. Först fräste jag baconet, fyllde på med champinjonerna och så de finfördelade sakerna. Kycklingen delade jag i ganska stora bitar och rörde ner i såsen. Sen hällde jag på grädde, smulade i osten och smaksatte med soyasåsen. När jag öste upp maten åt mej tömde jag skålen med kokosflarn ovanpå. Skålen stod ju ändå där på bordet och var snart slut. Det här var en jättegod sås som jag säkert tillreder fler gånger.

Fet söndag

Det var länge sen vi hade en riktig revbensmiddag så idag var det dags! Det finns en liten affär här i stan där revbensspjällen är tjockare, fetare och helt enkelt mycket bättre än någon annanstans. Klart man vill ha dem! Jag placerade dem i en stor kastrull, hällde grovsalt på, lök, svart- och kryddpeppar och så hällde jag på kokande vatten (ur vattenkokaren så går allt så mycket snabbare) och lät hela härligheten koka en timme. Sen plockade jag upp dem, doppade dem i matolja, placerade dem på ugnsplåten och strödde Santa Marias rökta salt på dem och så fick de åka in i ugnen och stanna där i hög värme tills de fick en fin färg och fläskytan var smaskigt knaprig. Fantastiskt gott! Och revbensspjällen avnjuts faktiskt bäst på samma sätt som Dagobert Krikelin vill ha dem - med surkål!

Värmande soppa

Värmande soppa

Igen en gång får jag tacka LCHF-recept på Facebook över recepten som fullkomligen hoppar på en! I torsdags när det var en underbar snöstorm på gång råkade jag se kycklingsoppa framför mej! Stormen till trots traskade jag iväg den knappa kilometern till affären och handlade kycklingfiléer och kokosgrädde. Eftersom jag älskar färsk ingefära hade jag det hemma förstås. Efter den korta promenaden slängde jag hastigt och lustigt ihop soppan, för den är faktiskt hur snabblagad som helst! Här snackar vi snabbmat. Sånt tycker vi om!

När jag hade skrivit av receptet läste jag sista raden "tyckte du om det här receptet kanske du också gillar boken "LCHF för kvinnor", och så fanns ju receptet där, vilket betydde att jag också hade det! Nå nu var jag förstås och ändrade lite på det här receptet också, och så ska jag ändra lite till nästa gång. Fast den var alldeles god som den var också! Jag ger er både grundreceptet och mitt ändrade recept (inom parentes). Jag ville ha sting i soppan och satte till lite chili. Ingefäran är ju också väldigt stark om man inte fräser den före, så det kan man testa med. Jag tycker inte alls om lime så den struntade jag i, men ingefäran har en slags citrussmak den också.

Kycklingsoppa

2 vitlöksklyftor

1 msk färsk, riven ingefära (3 msk)

2 msk smör att steka i

5 dl extra krämig kokosmjölk (kokosgrädde)

5 dl vispgrädde

2 msk kycklingfond (3 msk)

4 kycklingfiléer

saft från 1 lime (eller så struntar man i det om man inte tycker om lime)

(chilipeppar, denna gång pulver men tar färsk chili nästa gång)

Finhacka vitlöken och fräs i smör tillsammans med den rivna ingefäran.

Häll på kokosmjölk, grädde och fond. Låt koka upp. Skär kycklingen i bitar och lägg ner i soppan. Koka upp soppan och låt sjuda på svag värme i ca.10 minuter. Smaka av med limesaft (eller chilipulver).

Bokhögen!

En underbar dag för en boknörd! Först var jag säker på att budbilen som kom upp på vår gårdsplan hade kört fel, men när budet kom med en låda och sa att det finns två lådor till gick ett litet ljus upp för mej - det var ju "Det stora bokpaketet"!!!! Underbara dag! Jag packade upp hela 28 böcker och då var inte ljudboken med förstås.  En bok som ni säkert kommer att få ta del av småningom är "Matens pris, boken som matindustrin inte vill att du ska läsa". Sen finns förstås böcker där som ni inte kommer att höra något om, Zlatan t.ex.... Men de flesta är helt okej! Och jag är glad! :)

Uppdaterad

Nu har jag äntligen en ny dator, en snabb, supersnabb och trevlig. Det enda problemet nu är ju att jag inte har kan ta fotona ur kameran... Och inte hittar jag installationsskivan som kom med kameran... Ni skulle ha fått se hur fina tulpaner jag köpt idag, och hur vacker solnedgång vi hade, men det får vi ta en annan gång. Men julen är ju förbi nu och de röda gardinerna borta och juldekorationerna är förpassade till kallvinden. Men granen, den står kvar! Den har ju inte ens börjat barra än!

Idag blev det broccoli-bacongratäng med tre sorters ostar. Det är så fantastiskt gott! Utan att fråga lånade jag bilden från LCHF-recept! Fast ni kan ju alla se ovanför receptet vems fotot är... ;)

Det blev en kobra!

 Jag kom på det idag, vad det skulle bli av pannkakan! Det skulle bli en kobra! Alltså en pannkaksrulle, tror jag det heter. Jag stekte köttfärs och champinjoner, rörde i en halv ask créme bonjour med soltorkade tomater, en skvätt tomatpuré, tomatkross, soya, svartpeppar, mozzarella, några ostskivor över och så rullade jag ihop den, placerade ostskivor ovanpå och så gratinerade den i ugnen 20-30 minuter. Eftersom en i familjen lever enligt en kokosfri diet tillverkade jag också en dubbelsats Oopsie och gjorde lika, och då vi bara var tre som åt betyder det att vi har nästan 1½ rulle kvar! Det gör inget alls det, jag tycker om när det finns mat att värma, för då blir det matlagningsfritt för mej!

Mozzarellan på plats

Kokospannkaka

Oopsie-pannkaka

Oopsies (enkel sats)
3 ägg
100 g Philadelphia

Vispa äggvitorna till hårt skum. Vispa äggulorna med Philadelphian. Rör ihop försiktigt och klicka ut på papper (ca.6 st), eller bred ut på bakplåtspappersklädd ugnsplåt om du tillrett en dubbelsats till en pannkaksrulle.
Grädda i 150 grader i ca.30 minuter.

Vändagslunch

Det finns vänner man träffar alldeles för sällan, men istället är det desto roligare när man träffar dem. T.ex. när min vän Anna kom på besök här i veckan, då skulle hon minsann få något riktigt gott. Fast å andra sidan brukar jag satsa på god mat, känns onödigt med mat som inte är god...
Jag förberedde lunchen redan på morgonen med att tillreda efterrätten - chokladmousse. Sen fick den snällt vänta ett par timmar i kylskåpet.

Chokladmousse med grädde

Antagligen har de flesta problem med den sista biten av julskinkan. Åtminstone har jag det varje år. Ibland blir det pizza, ibland paj och t.o.m. någon gång har det blivit sås av den. Den här gången blev det paj. Sen använde jag sånt jag råkade ha i kylskåpet, t.ex. fetaost, purjo, kantarellsås... Och massor av ost!

Skinkpaj på gång

Det blev jättegott och jättetrevligt! Dessutom räckte pajen åt mej i flera dagar eftersom paj inte hör till favvomat hos resten av familjen. Tur för mej!

Dukat och klart!

Receptet på chokladmousse hittade jag på nätet någonstans, man får 42000 träffar om man googlar "lchf chokladmousse"...  Men för att göra det hela enklare får ni det här också, det är faktiskt ett av de få recept jag lärt mej utantill genast!

LCHC chokladmousse
4 dl vispgrädde  (+ 1 dl att äta till)
100 g mörkchoklad, 70%
2 äggulor

Sätt chokladen att smälta i vattenbad eller på upptiningseffekt i mikron (som jag förstås gör) medan du vispar grädden. När chokladen är slät vispar du ner äggulorna. Vispa sen ner chokladen i grädden. Klart! Enklare kan det knappast bli!

Pajbotten
100 g kallt smör
3 dl mandelmjöl
1 dl riven ost

Knåda ihop degen. Blir den för lös tillsätter du bara mera mjöl. Blir den för tjock tillsätter du lite kallt vatten.
Klä pajformen med degen. För att kanterna inte ska sjunka ihop i ugnen brukar jag dra remsor av aluminiumfolie och bygga "ett staket" mot kanten. (sen tar man bara bort folien). Stick några hål på botten så det inte blir en kupol av det hela. Förgrädda pajskalet i 200 grader ca. 7-10 min. Sen fyller du pajen med det du tycker blir trevligt och gott. Jag använde purjolök, fetaost, Auraost, skinka, broccoli, kantarellsås och så förstås riven ost, jag tog både blå- och svartstämplad Emmenthal, Parmesan och gräddost. Med massor av ost behövs ingen äggstanning, men vill man kan man vispa ett ägg med ett par dl grädde och hälla över innan man sätter på osten. Grädda ca.20-30 min i 200 grader.

Det blev pannkaka av det

Idag kände jag att det var plättdags. Det är hur länge som helst sedan vi hade plättar med grädde och bär så abstinensbesvären var svåra. Det är ju egentligen sommarmat, men så här i halvtid passar det ju bra också.

Jag använde mej av Anna Halléns plättrecept från boken "LCHF - husmanskost".

Som ni ser av mina slarviga anteckningar är det här en stOr sats. Jag hade planerat att halvera den och det började bra, men när jag kom till husken hade jag glömt halveringen och smällde i hela dosen... Då var det bara att fylla på med heldos av resten också. Det ledde till att jag hade ca. 1 liter plättsmet... När jag hade stekt tillräckligt många övervägde jag de två alternativen 1) slänga smeten eller 2) frysa ner den. Jag valde helt otippat alternativ 3) göra en pannkaka! Jag hällde smeten i en bakplåtsklädd långpanna och gräddade i ca.200 grader tills jag tyckte det räckte. Kanske det tog 15 minuter eller så. Den blev ju inte den finaste pannkakan, men helt okej. Synd att jag inte var hungrig längre, men en bit gick lätt ner med grädde och några blåbär på. Med en lite mindre ugnsform borde pannkakan bli ganska lik "ålandspannkaka" som är lite krämig och tjock. Nu återstår bara vad jag ska göra med pannkakan då.... ;)

Julklappar

Jag fick så fina julklappar som jag inte visat er än! Här ser ni böckerna jag fick. Den gröna runda saken är mitt bokmärke i LCHF-boken, men samtidigt ett presentkort på Spotify Premium som jag fick av mina barn!
Jag har ännu inte hunnit läsa så mycket i LCHF-boken, men det jag har läst är intressant och bra. Det förklarar så bra om hormonerna i kroppen, och deras betydelse för vår vikt. Anna skriver på ett så lättförståeligt sätt, och det tycker vi ju om!

Presidentvalet i Finland

Visst låter rubriken tråkig. Varför skriver jag ett sånt inlägg?? Jo, för att min far berättade för mej igår att han tittat på tv där en presidentkandidat intervjuades och en av frågorna var "vad anser du om lågkolhydratdiet"????!!!! Nu vet jag faktiskt inte vilka andra frågor som ställdes, men om de t.ex. också frågade "tycker du att det är okej att det snöar på vintern" så är frågan helt befogad, jag vet ju inte nivån på intervjun, men om det var en seriös fråga är vi på helt fel spår. Varför är det helt okej att folk röker och snusar, och alltså medvetet tillför kroppen gift, men att man vill hålla sin kropp ren från onödiga livsmedel är fel! Ska LCHF kriminaliseras för att "folk" ska bli nöjda???? Man blir så trött...

Jag vet inte vem av kandidaterna det var som intervjuades, och jag vet inte vad svaret blev, men min kandidat har i alla fall nr.5.

Enkelt och delikat

På fredagar brukar vi ha lite festligare mat, eller enklare, eller snabbmat. Men i fredags ville vi fira nyår lite i förskott med räksmörgås. Det ska vara rostat bröd med vitlökssmör, sallad, majonnäs, räkor och citronsaft. Visst ser det gott ut!

Dags för kostrådgivning!

Har ni sett den nya bloggen ? Om inte så är det inte för sent, de har nyss börjat. Det var ett bra sätt att börja dagen och få skratta åt det här blogginlägget! Visst är det sjukt bra!

Nyårsdagens lunch bestod av nötfilé med trattkantarellsås och coleslaw. Det var inte alls illa! Jag hade inte i soya som vanligt i såsen utan använde grönsaksfond som jag trodde det var som Lannér (som fanns i senaste LCHF-magasinet) använde i sin sås, men det var ju kalvfond han använde. Nästa gång... Dessutom hade jag i lite mögelost som låg och skräpade i kylskåpet.
I coleslawen hade jag råriven ingefära. Härlig smak ger det, om man tycker om ingefära alltså

Det ser lite tråkigt ut, men det var gott!

En smörklick rundar av smaken!

Imorgon får jag besök av en kär vän och tänker bjuda henne på skinkpaj och chokladmousse. Nami!
.

GOTT NYTT ÅR!!!

Nu är det väl ändå slutfirat på ett tag?? Jag tycker att jag känner mej mogen för att ta det lite lugnare, läsa lite böcker, blogga lite mer, se någon film och sånt som jag brukar gilla. Ja, kanske jag t.o.m. kommer mej för att motionera en vacker dag!?! Jag gjorde, för skojs skull, en liten koll på min träningsdagbok och konstaterade att jag motionerat i 147 timmar på år 2011 och på de timmarna tagit mej framåt 771,97 km. Jag hade satt som mål att nå 1000 km, och skulle jag ha fyllt i varje motionspass, också vardagsmotionen räknas, så hade jag nog klarat målsnöret. Dessutom har jag varit på spinning där cykeln inte har någon km-mätare... Nu måste jag ta nya tag i år! Så snart min slemsäck i höften har läkt alltså... Tillsvidare tar jag det alltså lugnt. Och jag är bra på det!

Vi fick snö igår!

Igår firade vi nyår med goda vänner. Samma vänner som vi brukar fira lillajul med, så då blev det knytkalas och jättetrevligt! Som vanligt alltså. Den här gången var det texmex som gällde.

Ett tag åt jag min tortillas med ett isbergssalladsblad som bröd, men det har jag slutat med. Det är mycket enklare och mindre klottigt att ha en hög på tallriken och äta med gaffel. Det smakar ju ändå lika. Eller egentligen smakar det ju bara bättre eftesom tortillas ändå bara smakar mjöl!

Min texmex-hög och vin

Efterrätt - chokladmousse med vispgrädde

Om någon av er känner att ni slarvat med dieten eller rent av struntat i den i helgerna så är det bara att ta nya tag och börja om! Det är ju ändå ingen som kollar! ;)

Ömsesidig kärlek

Ni kanske minns att jag har lovprisat det charkuteri-/köttföretag (heter det så?) som slutat använda E621 i sina produkter, som har bara kött i sitt kött, som har hög kötthalt i sin korv och som dessutom har ett stort utbud. Idag kollade jag lite i statistiken här på bloggen och hittade en länkande adress som jag måste kolla upp, och kan ni tänka er, min kärlek till Snellmans är besvarad! :)

Dagen efter julen...

Den första vardagen efter julen var det bara ett måste att få äta bearnaisesås! Jag stekte fakirbiffar och så avnjöt vi dem med massor av sås på. Nästa dag var det skinka och bearnaise som gällde. Ett tips: När man värmer maten är det bäst att låta såsen vara kall, klicka den på den varma maten och såsen smälter! Värmer man den skär den sig och är inte alls god sen. Men faktiskt är den god kall också!
Jag citerar min son - man blir ju beroende av den här såsen!

Ljuslyktan är en av mina julklappar. Den är jättefin och jag tycker så mycket om den! Faktiskt fick jag bara julklappar som jag tycker om! *myser och lyssnar på Spotify Premium som jag fick av barnen*

Vardagslunch

När julen är slut är det väldigt gott att få återgå till vardagsmat igen. Och det är väl det som är meningen, det ska vara skillnad på fest och vardag! När jag igen var ensam på vardagslunchen tog jag fram min allra minsta lilla stekpanna. Jag blandade 2 ägg med 2 msk grädde, rörde om, saltade och kryddade. I stekpannan smälte jag lite kokosfett och hällde sen i hälften av omelettsmeten. Ovanpå radade jag baconbitar. Som kryddan på verket hade ju H&M´s vårkatalog kommit och visst kändes det skönt att titta på sommarkläder (fast de nu inte alla var så fina...)