Det här med sommarmat

Gubbröra

Ibland är jag inte så intresserad av lunch, fast jag är ju hungrig så då äter jag. Häromdagen var det "äggdagen" så då fick det bli ägg till lunch! Så hade vi en sillburk, hemgjord majonnäs, créme fraiche och faktiskt en burk med årgångsdill också, så jag blandade ihop hela härligheten och åt och njöt!

Men jag fattar inte varför texten blir mittbaserad när jag har bilderna först..... Jag får nog ta det med min datanörd... ;)

Snabbmat som i hemlagad pizza!

När jag är ensam hemma och det är lunchdags väljer jag noga vad jag ska äta. Det duger inte med vad som helst. Eventuellt kan det bli en stekt ost, gräddost, halloumi eller bondost, eller 2 kokta ägg och sallad, typ. Men häromdagen kom jag på att jag ville ha pizza, så då blev det så. Jag orkade inte leta recept utan blandade ihop 2 ägg, lite för mycket fiberhusk, ganska mycket riven ost och kryddade med den delikata kryddan Poppamies Garlic Rub. När jag rörde om kom jag på att det var nästan som min favoritpizzabotten! Jag smetade ut smeten och förgräddade i 200° i 8-10 minuter. Under tiden blandade jag ihop 2 msk tomatpuré med ungefär lika mycket matolja och vips hade jag en ketchup att bre på pizzan! Så tog jag en kylskåpstömning och radade bacon och skinka på pizzan innan jag hyvlade ost över. Sen gräddade jag hela härligheten i 200° tills den såg perfekt ut! Och det blev ju så gott, alldeles perfekt lunchmat när man har lite bråttom eller inte orkar koka. Där ser man, pizza ÄR snabbmat!!!

Teknikens underverk och saganaki

Jag älskar smarttelefoner, surfplattor, datorer och sånt, så länge de fungerar alltså... Min telefon kraschade. Då älskade jag den inte så mycket. Nu har jag nytt kretskort och en fungerande telefon. Jag är nykär igen. ♡
Nå, nu har jag ju en massa matfoton och recept som jag vill dela med mej av, så då är det väl bara att börja?!

Jag börjar lite försiktigt med en lunchfavorit - saganaki! För flera år sedan såg jag ett recept på en LCHF-blogg, det hette "ostschnitzel" och jag testade och blev helförtjust. Sen var vi till Grekland och jag upptäckte att "saganaki" var s.g.s. samma sak! Numera äter vi ofta det som lunch.

Man tar en ost, t.ex. en cheddar, eller Fontanas ost "saganaki" (finns åtminstone i Sverige) eller en annan ost man tycker om. På bilden har jag använt vanlig fet gräddost, skuren i ca. 1 cm tjocka skivor som man först doppar i uppvispat ägg, sen panerar i sesamfrön för att sen steka i smör på ganska hög värme. När osten börjar visa en vilja att flyta ut är den klar på den sidan, man vänder på schnitzeln och upprepar proceduren. Så är den klar! Man pressar citron på och serverar med sallad!  Fantastiskt gott och mättande!

Av arbete blir man tydligen hungrig!

Två muggar kaffe med grädde och två fröknäcke med kokosfett räckte precis för en timmes grävande i trädgårdslandet! Då stekte jag en bit bondost (brödost) men kände att det behövdes mer. Jag såg sillburken i kylskåp och problemet var ur världen. Nu sitter jag på verandan och njuter av lunchen, värmen och fågelsången. Nu ska jag nog orka nån timme till. Få se vad jag behöver då...

Cheese saganaki

En av de allra godaste förrätterna i Grekland är nog cheese saganaki, eller saganaki som man säger på grekiska, eller tiro saganaki. Det finns t.ex. shrimp saganaki också, så saganaki betyder att något är friterat helt enkelt. Där, på originalstället, Grekland, är det förstås vetemjöl på osten, och osten är av okänd sort. Då blir det svårt att göra detsamma här! Men eftersom jag tidigare också lagat ostschnitzel med vanlig ost så var det ju det jag skulle göra nu också, men den här gången med Lidl's Mature Cheddar. Som vanligt doppade jag den ca. 7 mm tjocka ostskivan i uppvispat ägg, sen vände jag den i sesamfrön och stekte i så mycket smör att det var som att fritera. Det blev ett halleluja-moment att upptäcka att det smakade som tiro saganaki!!! Mums!!!

Grekisk snabbmat - pita gyros

Nu börjar jag med en ny säsong av inlägg!  Jag har ju imte riktigt haft tid, jag har ju haft semester!  ;) Två veckor av semestern var vi i Grekland och hade det väldigt bra på alla sätt. Vi åt gott, vandrade mycket och hade det alldeles fantastiskt. Jag har förstås en massa foton maten också och jag kommer att skruva ett par inlägg om hur man klarar att äta strikt LCHF på resan. Eller strikt kanske det inte är när man dricker vin till varje måltid utom frukosten... Jag vägde mej före avresan och sen när vi kom hem. Det var +1kg och det är nog vinet. Sista dagen fick jag diarré som varade onödigt länge så nu visar vågen -1,7 kg från avresevikten, eller -2,7 från hemkomstvikten... Kanske ändå ingen metod jag rekommenderar... Nog med skitprat nu!

Det var ju den grekiska snabbmaten jag skulle skriva om. Man ser massor av greker som går och äter! De har torra kringlor, pajer eller pita gyros. Och det är pita gyros som är så gott! Det består av ett pitabröd, tzatziki, kött, tomat, lök och några pommes frites. Pitabrödet viks ihop och så äter man det ur ett papper. Enkelt och behändigt.

På bilden ser ni dagens pita gyros bestående av en tekaka, kebabkött, tomat, tzatziki och hamburgerdressing (för att få upp fetthalten). Jag paketerade in det i lite bakplåtspapper och klarade t.o.m. av att äta det på ett snyggt sätt!

Jag återkommer med pita gyrosen jag åt i Grekland. Stay tuned!

Lunchväska

Så här fin väska fick jag av min syster när hon kom hem från sin sverigeresa! ♥

Måndagslunch

Den fantastiskt goda isbergssalladscoleslaw:en (svårt att skriva coleslaw i bestämd form...) med en fantastiskt god bearnaisesås på en rätt så anspråkslös men väldigt mör grisytterfilé, värmd i mikrovågsugnen en helt vanlig måndag, det är helt okej det.

Tips när man värmer bearnaisesås i mikron! Värm först maten UTAN sås. När maten är s.g.s. varm tar du ut tallriken, klickar på bearnaisesåsen och ställer in tallriken i mikron igen på full effekt ½ minut! Då förblir såsen tjock och krämig utan att smöret separeras som annars händer när man värmer den.

Grekisk lunch

Godaste salladen och saganaki på tallriken

Marides, fast lite för stora egentligen

När man är sex personer som lunchar tillsammans kan man beställa in en massa olika mat som man delar på. Det här var nog den allra allra godaste lunchen jag åt tror jag. Eller så var jag hungrigast den här gången...
Först fick vi in en sallad som bestod av både grönsaker, bacon, majonnäs och parmesanost. Massor av parmesan och majonnäs var det! Till den åt vi bl.a. saganaki, en speciell ost som är friterad. Här snackar vi LCHF minsann! Saganakin är visserligen lätt panerad, men det kan man inte tänka på såna här gånger... Det var förstås tzatziki också till, och nåt annat som jag inte minns. Sist kom fiskarna in, marides. De var lite för stora, men vi fick veta att p.g.a. fullmånen nappar varken bläckfisk eller småfiskar så vi fick hålla till godo med lite större variant, som små strömmingar ungefär. Äkta marides äter man hel, orensade och med huvudet på! De är också panerade som ni se, men det slank också dit.

Det är faktiskt första resan jag slarvat så med maten. Jag brukar vara strikt LCHF på alla resor, men den här gången gick det inte så bra... Men en gång är ingen gång!

Som ni ser finns det vitt vin i karaffen, och som tur är blir man alltid serverad torrt vin!

Sommarlunch

Jag såg att jag hade så många utkast och måste kolla vad där fanns, och det var ju rena skattkammaren! Det passar ju bra nu när jag ändå håller på att schemalägga inläggen!

Den här lunchen åt jag redan i början på sommaren. Jag gräddade helt enkelt några våfflor, satte en skinkskiva och ett par ostskivor på och vek ihop och fick ett slags crepes! Nom nom! Att solen sken och jag var ledig gjorde inte saken sämre!

Sommar-äta-ute

En dag i Vasa och man blir hungrig. Eftersom det inte fanns något matställe som lockade i stan åkte vi till Tesses café igen, stället vi ätit på flera gånger nu i vår och sommar och blivit en favorit. Det blev en dagens - grisschnitzel med bearnaisesås - med stekta grönsaker. Såsen var inte så god som jag hade tänkt så jag satte i en lite smörklick och det blev sååå gott!

Korv-Görans kebab ute i det fria

När man sitter på gågatan i Jskobstad och äter Korv-Görans kebab, DÅ vet man att man har semester! Det blev en halvportion kebab med sallad kl.13 och det betyder att jag klarat mej galant på den i 6 1/2 timmar, men nu skulle det snart smaka bra med lite mat igen.
Förresten, i pepsimuggen finns äkta finskt isvatten! ;)

Citatanalys, eller nåt...

Jag vet inte hur många gånger jag i sommar läst och hört "i sommar struntar jag i dieten för då vill jag leva". Hur smart sagt är det egentligen?? Och vilken diet är det man hållit om man inte kan äta så under sommaren??? Är det någon som tycker att man inte kan äta LCHF på sommaren??? Det är ju helt enkelt en fråga om attityd, man kan allt vad man vill. Har man bestämt sig att det går så går det. Sen om man fuskar med en glass någon gång betyder ju inte att man skippar dieten.

Jag har inte skippat min diet i sommar, tvärtom, jag måste nästan vara mera strikt än vanligt eftersom jag noterade häromdagen att jag tydligen är känslig för jordgubbar. Det är ju dem jag brukar "synda" med under sommaren. Färska jordgubbar med hemlagad glass är något som jag helt enkelt är väldigt svag för, och med tanke på hur kort jordgubbssäsongen är så äter jag jordgubbar. Och känner mej svullen följande dag...

"LCHF är ingen diet, det är en livsstil" får man också höra och läsa hela tiden. Visst är det en livsstil, det är inte meningen att man ska ha det som en kortkur, då blir det jojo-bantning igen, man gör det till sitt naturliga leverne helt enkelt. Men visst är LCHF en diet eftersom diet enligt Svenska Akademins Ordlista betyder "av hälsoskäl reglerat kosthåll". Det finns väl ingen bättre beskrivning på LCHF egentligen??


Bilden visar gårdagens lunch ute på stan. Det är de eftertraktade revbensspjällen på vårt värdshus. Helt klart värda sitt goda rykte!

Road trip

Antingen är det ovanligt god mat på il Banco eller så beror det på sällskapet, men nu igen har jag fått så otroligt god mat där! Den här gången serverades ugnsgratinerade aubergineskivor, pannbiff (som verkade mjölfria), ugnsrostade rotsaker (morot och rotselleri), räksallad, grönsallad och så en gräddfilssås med massor av vitlök i. Att solen sken och det var varmt och skönt gjorde inte lunchen sämre!

Förresten, det är många som tycker att det är jobbigt med LCHF:are "för man vet inte vad man ska bjuda på". Idag besökte jag och en väninna en gemensam vän som efter kaffet sa "vad bra med så anspråkslöst kaffefrämmande som är nöjda med lite choklad" ! Och så är det ju, det kan ju inte bli enklare än att bryta en 70%-ig chokladkaka i bitar. Eller man behöver ju inte ens bryta den i bitar, det går bra att ha den hel i pappret också. Roligt var det i alla fall att få höra sånt! :)

Missade

Det går inte alltid som man planerar. Jag och min kollega hann inte till revbensspjällen i tid så vi tog oss en "dagens lunch" på ett annat ställe. Det kunde inte ha varit bättre "dagens" - helstekt grisfilé och pepparsås. Sen var det valfritt vad man ville ha med - klyftpotatis, pommes frites, potatismos eller stekta grönsaker! Det var inget svårt val! Det var så underbart goda grönsaker, zucchini, paprika och rödlök, som var precis lagom frästa så de var krispiga ännu. Grisfilén var så mör att den föll sönder när man skulle ta av den och pepparsåsen (som visserligen innehöll mjöl men ändå var god) hade sting och var fantastiskt god. Det var en utsökt lunch som fick full poäng! Jag tror inte revbensspjällen hade fått lika många poäng. Tyvärr har jag ingen bild av maten, men jag minns den...

Bilden: Jag tycker så otroligt mycket om maskrosor! De lyser upp naturen så man blir alldeles glad! Vår gräsmatta är full av maskrosor och varje gång jag ser ett fält med maskrosor vill jag fota!

Frittata-lunch

Jag minns hur svårt det var att tänka ut dagsmenyn när jag hade börjat med LCHF. Jag tyckte att jag hela tiden tänkte på vad jag ska tillreda nästa måltid. Och det gjorde jag säkert. Det var ju faktiskt svårt. Som när man flyttade hemifrån och skulle börja laga mat hela tiden. Småningom börjar det i alla fall bli en slags rutin på det hela, både för LCHF:are och nyss utflugna ungdomar. Numera tänker jag egentligen inte speciellt mycket på vad jag ska ha för lunch, förrän det börjar bli dags för lunch. Igår lovade jag dottern att hon får stanna till här och luncha när hon ändå hade vägarna förbi. Fast jag visste inte vad jag skulle bjuda på...

Idag klarnade det, jag skulle bjuda på frittata, en italiensk modell av omelett. Ägg och grädde fanns förstås i kylskåpet, och bacon, ost och kokt broccoli. Något annat behövs ju inte. Först vred jag på värmen i ugnen, 200 grader. Jag hackade bacon till små bitar som jag fräste i stekpannan. Under tiden blandade jag omelettsmeten och rev osten. Jag hittade pepparmedwurst också som gärna ville vara med och leka. Jag blandade 6 ägg och 6 msk grädde och kryddade med paprikapulver och lite vitpeppar. Saltet skippade jag eftersom de övriga ingredienserna var så salta. Äggsmeten hällde jag i stekpannan och rörde om i början. När omeletten började ta ihop hällde jag på bacon och placerade ut broccolin och medwursten. Jag råkade ha cheddarost den här gången så den rev jag och strödde över. Nu var det klart att sätta i ugnen! Där fick den stå i 200 grader i ca.15 minuter. Då var den fluffig och fin. Tyvärr är frittatan som en sufflé, efter en stund på bordet sjunker den ner med hälften, så man borde ju ha gästerna vid bordet när man tar den ur ugnen. Det hade inte jag, men jag höll faktiskt på att svälta ihjäl så jag åt och dottern åt när hon kom en stund senare, och då var nog frittatan lika god ännu.

Det kanske viktigaste när man tillreder en frittata är att man har en gjutjärnsstekpanna eller annan stekpanna som tål ugnsvärme! Är det trähandtag på gjutjärnsstekpannan funkar det inte heller. 

OBS! Gjutjärnsstekpanna!!

Klart för ugnen!

Är förvillande likt en pannpizza

Frittata och grynost

Man skär en tjock skiva ost...

Doppa osten i ett uppvispat ägg

Panera i sesamfrön

Stek i smör (vad annars?)

Vänd och stek andra sidan också.

Så mycket enklare kan en snabblunch inte bli!

En perfekt dag!

Världens bästa dotter!

Buffélunch

Att ha vintersemester på sin födelsedag lät lite tråkigt tyckte jag först, men så visade det sig att min kära dotter också var ledig och kunde följa med till Vasa när jag nu råkade få en tandläkartid just idag. Vi startade tidigt och hann med alldeles för mycket shopping före mitt tandläkarbesök. Där gick det undan och vi kunde sikta in oss på den planerade lunchen på Il Banco. Eftersom det var lunchbuffé gick det utmärkt att förse sig med de godsaker man önskade. Trots att rödspättan var panerad valde jag en sådan också. Paneringar brukar oftast vara så tjocka att man bra kan klä av den panerade godsaken. Jag valde förstås att också ta av grisfilén i rosmarinsås, men den var inte alls så tuggvänlig som fisken. Kokt broccoli med en rejäl smörklick, sallad med solrosfrön och pumpakärnor, och faktiskt lite melon och färsk ananas! Ifjol på min födelsedag åt jag två turkisk peppar, i år blev det melon och ananas.

Sen blev det lite mera shopping innan vi styrde kosan hemåt igen där det blev att ställa till med kalas, men det är en helt annan historia som ni får läsa mera om i morgon!

Loppisrunda

I lördags när min vintersemester började och det var strålande vackert väder kom vi på att vi skulle bege oss till Karleby/Kokkola, den lite större staden i norr. Vi hade siktat in oss på en loppisrunda men det gick inte så bra när det första loppiset hade semesterstängt och det andra hade stängt p.g.a. sjukdom. Men det tredje och fjärde hade öppet. Fynden var det däremot lite glest med, men jag passade på att fylla på mitt nästan obefintliga förråd av synålar och symaskinsnålar. Dessutom hittade jag en bok av Håkan Nesser som jag inte kände till, "Kära Agnes". Det var mina fynd. Och då var vi lagom hungriga redan. Vi begav oss till Rosso. Där åt jag en fantastiskt god getostkyckling. Jag sade till att jag inte ville ha någon pasta med utan bara grönsaker, och då såg det ut så här. Jag orkade inte ens äta upp allt.