Fnissigt värre

Ojsan, jag som hade så mycket att blogga om och så började jag jobba med maskeraddräkten jag ska ha på lördag och dit for den kvällen! Det är nämligen så att min syster fyller och firar med maskerad! Hur kul som helst! Och jag har så bra dräkt så jag bara fnissar när jag ser den. Fast den är inte riktigt klar än, finslipningen är kvar. Ni får se bilder sen. Tror jag... ;)

Idag blev det ingen vanlig jobbdag för mej utan en heldag med budgetmöte. Jag hade fått schema redan före och visste att vi hade lunch 11:30 och jag åt alltså bara en vanlig liten knäckesmörgås. Så hade jag också kollat att det serverades både köttfärslimpa och fläsksås i restaurangen där vi skulle äta, så jag trodde nog att jag skulle bli mätt. Men - surprice - vi fick en variant av Filé Oscar! Det var nötkött, (möjligen oxfilé men jag är ingen sån expert att jag uttalar mej om den saken), med hollandaisésås, räkor, citron och en sparris. Ja, så var nog en mosros där också, men vem bryr sig...  Jag blev alldeles lagom mätt av maten som var alldeles utsökt. Efterrätten bestod av en saftkräm med vispgrädde, men jag nöjde mej med en kaffe med mjölk i.

Någon bild blev det tyvärr inte från den lunchen så ni får helt enkelt använda er fantasi, eller google-bildsökning,  för att få en aning om hur maten såg ut. ;)

Mitt forskningsresultat

I en perfekt frukost ingår tidningen!

Osten och paprikan väntar på att få kliva på baconet

Jag åt min rejäla frukost, mer än dubbelt upp mot vad jag annars äter, faktiskt. Normalt äter jag ett knäckebröd med två medwurstskivor och två ostskivor på. (Det är godare med fyra medwurstskivor men då är jag inte hungrig till lunchen.) Idag blev det två knäckebröd med tre skivor rökt bacon, tre ostskivor och paprika och så förstås en mugg kaffe med grädde, precis som vanligt. 

Väl i Vasa på föreläsning kunde jag konstatera att de inte alls har soppdag på torsdagar, men chili con carne lockade inte heller. Dessutom fanns inte ens en liten antydan till hunger när de andra begav sig till lunchen. Jag hade turen att träffa på en svägerska under tiden och fick tala med henne.

Under dagen drack jag ca. 6 dl vatten (allt för lite, jag vet) och två koppar kaffe med mjölk. Jag kände inte av någon hunger förrän kl.16:30 när jag skulle cykla hem från jobbet, så då tog jag 6-7 mandlar och en vattenslurk för att orka ända hem. Väl hemma smakade det himmelskt med stekt knackkorv, majonnäs och sallad med balsamico och olivolja.

Det blev två knackkorvar till ännu...

Fel dag!

Det fanns två dagar att välja på, ville jag åka på föreläsning på onsdag eller torsdag? Jag valde torsdag då det skulle vara mera svenskspråkigt. Idag insåg jag mitt misstag. Det handlar om en heldagsföreläsning, vilket betyder lunch. Lunch på torsdag betyder soppa! Dessutom äger föreläsningen rum på ett sjukhus, vilket betyder sjukhuslunch, vilket då alltså är sjukhussoppa. Men man måste ju inte äta där! Jag ska istället satsa på en rejäl frukost, packa ner nötter och vatten i min väska och på så sätt klara mej tills jag är hemma igen åtta timmar senare. Det blir inget problem, jag ska ju inte precis anstränga min kropp, jag ska ju bara anstränga mina öron och det brukar inte vara energikrävande.

Alltså, stay tuned, imorgonkväll följer fortsättningen! Med foto på mitt morgonmål, hoppas jag!

Grönt är skönt

Ni vet säkert redan att jag är en periodare. När jag väl börjar med något så är det det och inget annat som gäller ända tills jag fått nog och jag börjar med nästa period.
Nu har jag haft en kort period med snabbfrästa, eller kanske det heter wokade, grönsaker. Jag skär grönsaker i bitar och fräser dem i olivolja. T.ex. här ovanför, i stekpannan, har jag zucchini, paprika, champinjoner och kokosflisor som jag fixat genom att hyvla med osthyveln från en kokosnöt. Lite salt och lite peppar på och man har en fantastisk maträtt.

Ni har ju sett hur mästerkockarna serverar maten, såsen är ett konstverk med strittor över halva tallriken. Jag tror det är det jag har försökt mej på också... Och ifall ni vill veta vad jag har med grönsakerna så kan jag tyvärr meddela att jag inte minns! Det ser ut som kycklingfilé med baconsås, men det kan lika bra vara gris ytterfilé med baconsås. Gott var det säkert hur som helst!

Kalashelg

Det blev en riktig kalashelg det här. Fredagkväll var faktiskt en riktig hemmakväll med Idol, ett glas vin och lite nötter. Det var det som kallas lugnet före stormen...
På lördag åkte vi iväg för att fira en nära väns 50-årsdag. Det blev en gräddig fisksoppa med kaffe och pannacotta som efterrätt, gott och mättande. Där fanns visserligen både potatis och morot i soppan men jag är så stor flicka nu att jag får välja själv vad jag äter och inte äter så då lämnade dessa kvar på tallriken. Jag blev mätt ändå. Senare på kvällen serverades nachos i ugn. Där var det enkelt att sortera ur kött, ost och guaccamole, Och visst, det kom ett par tre nachos med också, som helgens synd. En helkväll blev det och vi hann hem lagom tills vintertiden började!

Så igår var det dags för kalas hemma. Det var äldre sonen som blev 22 och naturligtvis skulle ha lite bjudning. Av de 16 pers. som uppvaktade fanns inte mindre än fem LCHF:are! Jag har länge vela ha cheesecake så nu slog jag till med en sån och serverade med hallon och blåbär (som kokat upp för att undvika salmonella från hallonen). Vispad grädde till och det var klart att avnjutas.
Den andra stora LCHF-satsningen var cookies, som för övrigt blev mycket bättre den här gången, men jag vet inte vad jag gjorde annorlunda...

Nötter och choklad i nya loppisfyndet

Det enklaste man kan bjuda på måste ju ändå vara choklad och nötter. Det krävs ju noll förberedelser! Det bästa  var ju att jag hade fyndat ett fyrdelat glasfat på loppis för 2:50 € nyligen och använde det förstås nu. Chokladen är Fazers chilichoklad och Marabou Premiums choklad med havssalt och pekan.

Ostbricka och snacks

Ett väldigt uppskattat inslag på alla kalas har ostbrickan varit. Den vill alla ha av, både LCHF:are och andra. Snacksfatet i bakgrunden innehåller fr.v. fru Tallunds knäckebröd, solrosknäckebröd och kolhydrat-Tuc. Under kalasets gång fick jag fylla på av de hembakta bröden medan Tuc finns kvar än idag! Kloka människor på våra kalas!

LCHF (i bakgrunden det onämnbara)

På lilla blå-vita-fatet finns cookiesen. I skålarna bär och grädde, på blåa fatet cheesecake och så nöt-chokladfatet igen. På våningsfatet finns bara onämnbara kolhydratstinna sockerbomber...

Cheesecake som kvällsmål ikväll

Cheesecaken finns kvar än, och är lika god än, nej, kanske godare! Det var så gott med en bit här nu ikväll. Receptet har jag hittat på LCHF-forum men ska återge det här nu för att jag tycker den sidan ser så tråkig ut!

Cheesecake
200 g mandelmjöl
150 g smält smör
2 gnuttor sukrin, en gnutta i botten och en i fyllningen
3 dl grädde
3 ägg
300 g Philadelphiaost
ca.1 tsk vaniljpulver

Smält smöret och blanda i mandelmjölet. Söta eventuellt med lite sukrin. Sätt bakplåtspapper på bottenplattan till en springform, sätt fast ringen så pappret kläms fast. Bred ut mandelmjöl-smör-blandningen. Grädda i 200 grader ca.10 minuter. Ta ut och ställ åt sidan så kakbotten svalnar lite.
Vispa ägg, grädde, Philadelphiaost, vaniljpulvret och en gnutta sukrin. Vispa ordentligt. Häll fyllningen på mandelbotten och grädda i 200 grader ca. 30 minuter. Låt svalna innan serveringen, serveras gärna kall.

Dagens fisklektion

Rensade kutular

Smörstekta och gyllenbruna

Ibland har man tur, som när syster Yster ringer och undrar om vi vill ha fisk. Klart vi vill! Det är tydligen högsäsong för "kutulan" nu. Jag visste faktiskt inte riktigt vad det är för fisk så idag tog jag reda på av en som i flera dagar talat om hur många kilon "kutul" han fått i sina fisknät. Kutul är ett annat (österbottniskt?) namn på små siklöjor som är fångade i havet. När man fångar samma fisk i insjöar är den mycket mindre och kallas "muikkor". Här kan ni läsa mer, och notera speciellt den sista raden!

Kutulan rensade jag förstås först, med kniv. Sen saltade jag dem lite inuti och så stekte jag dem i massor av smör, och de blev så fantastiskt goda!!! Där ser man, panering är ett överskattat ord!

Dagens finskalektion

Jag var förstås tvungen att testa Valios Eko-smör när jag nu hittade det i affären. Det var dyrt jämfört med vanligt smör, men faktiskt så var det ju godare också! Jag vårdar det ömt, använder det bara på LCHF-brödet eller klickvis i maten, och jag njuter av det!

Finskalektion 1
Luomu = ekologisk, alltså en eko-produkt
voi = smör
uutuus = nyhet

Apropå smör, ja, nu var smöret slut i "min" butik också! Laktos-smör fanns, men det vill jag inte ha.

Chockad! Not...

Har ni sett vilken häpnadsväckande artikel - det ser ut som om det är viktigare att undvika socker än fett!!! 

Nähä!?! Det menar ni inte?!?!?!? 

Bra jobbat, duktiga forskare.

Hotellweekend

Utsikt från hotellrummet.

I helgen när ni för ovanlighetens skull fick så många nya inlägg här hade jag inte alls tid att blogga! Jag hade ju plötsligt upptäckt att jag kan tidsinställa mina inlägg jag också, så som min dotter brukar göra ibland, så i fredags skrev jag och så åkte jag bort! Jag åkte ända ner till södra delen av vårt land, till Pargas, där jag bodde på hotell två nätter. Två nätter på hotell betyder två hotellfrukostar, och dem såg jag fram emot! Så betydde det också två luncher, men dem såg jag inte alls fram emot. Man vet aldrig vad som serveras, det kunde ju ha varit ärtsoppa eller nåt... Och på lördag skulle vi få äta en festmåltid som kunde vara vad som helst också. Jag var alltså inte helt lugn. Så här gick det -

När jag packade inför min hotellweekend tog jag för säkerhets skull med en burk kokosfett, två avokadon, en påse nötter och choklad. Jag tänkte som så, att bara jag fick äta en rejäl frukost kunde jag fylla på med avokado och kokosfett sen. Nötterna hade jag som mellanmål i bussen. Den första överraskningen kom när vi sent på fredagkväll anlände till hotellet och de hade serverat kvällsté och -smörgåsmat. Jag lassade upp ost-, skink- och medwurstskivor, gurka och tomat och sköljde ner härligheten med té. Mätt och belåten sov jag gott hela natten.

Lördagmorgon började med kokt ägg, ost- och medwurstskivor och ett lass med knaperstekt bacon! Kaffe med mjölk fick duga i brist på grädde. När det var dags för lunch var jag ännu inte hungrig, men eftersom det var länge till festmåltiden var det bara att äta. Det var en positiv överraskning att lunchen bestod av buffét så man själv kunde välja och plocka! Hurra! Sånt tycker vi om! Det fanns ett bra salladsbord också med bl.a. fetaost, oliver, coleslaw (med morötter), och en grisfilé med sås fick duga fast det inte syntes något fett och såsen var mjölredd. Jag kunde inte ens ta mera fett i form av salladsdressing eller smör, för någon dressing fanns inte, och Flora är inte meningen att ha som mat! Och vet ni, jag var mätt ända till kvällen! Men då, kl.19 när det var dags för festmiddag, DÅ var jag hungrig! Och ännu hungrigare blev jag när jag såg vad som serverades! Jag har inte ens i min vildaste fantasi sett ett sådant förrättsbord som då! Där fanns fisk i alla tänkbara former! Eller, om vi börjar från början - sallad, räksallad, gubbröra, kokta ägghalvor med kaviar, gravad lax, kallrökt lax, varmrökt lax (har jag sagt att jag älskar lax?), två sorters sillar, två sorters strömmingsinläggningar och sist men inte minst - sikrom med smetana och rödlök! Det var rena fiskhimlen! Och då hade jag lämnat bort potatissalladen och rostbiffen... Varmrätten har jag inte så bra uppfattning om eftersom jag dissade den! Det var nog någon grisfilé med en mörk sås och ugnsstekta grönsaker, men vem bryr sig om sånt när det finns en fiskbuffé som heter duga! Det hela sköljdes ner med vatten och vitt vin.

På söndagen var förvåningen stor att jag var hungrig igen. Vem hade räknat med det!? Det blev igen en baconfrukost. Lunchen bestod av ett lika rikligt salladsbord igen och vedrökt kycklingbröst med BBQ-sås. Rökt kyckling var intressant, fast det var nog en sockerlag den där BBQ-såsen...

Tja, det var min lilla helg i Pargas och om maten på hotell.

Ooops, vad hände här??

Om jag ska vara riktigt ärlig så ser ju det här inte ut som en delikat måltid. Det ser mera ut som "vad är det som har hänt"... Men varen icke förskräckta, det var jättegott! Den ljusgröna trasselsudden är zucchinitagliatelle, den bruna bajshögen upp till vänster är inälvorna från zucchinin! Jag hyvlade hela zucchinin ända in till kärnsträngen, den delade jag i fyra "pinnar" och stekte tillsammans med fakirbiffarna! Helt bra, de såg ut som stekt banan, smakade inte så mycket men var helt okej. Fakirbiffar ja, den jag åt gömmer sig under kantarellsåsen! Så visst blev jag mätt igen en gång!