Leta i den här bloggen
tisdag 27 december 2022
Glöggpannacotta 2.0.
tisdag 17 december 2019
Nu är det jul igen!
måndag 25 november 2019
Snart jul igen!
söndag 23 december 2018
Julmat igen!
Dan före dopparedan är det idag och hör står jag och kokar pannacotta! Det är tydligen sjunde julen den är med, medan "mustapekkasåsen" är veteran redan och rödbetssalladen en riktig nykomling. Skinkan är i ugnen och snart ska jag sätta mej med en konjak och titta på granen!
Pannacottan är egentligen inte riktigt rumsren LCHF, men efter att ha provat lite olika alternativ för att få fram glöggsmaken så vann den här överlägset. Den är SÅÅ god! Och faktiskt har jag inte alls använt det hemgjorda glöggkoncentratet utan det man köper i affären. Man får ju förstås göra som man vill!
Nu vill jag önska er en riktigt
GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!!!
onsdag 27 december 2017
Simsalabim!
onsdag 20 december 2017
Rödbetssallad och annan julmat
torsdag 22 december 2016
Den goda julen
Varmrätten består oftast av en tråkig skinka och ännu tråkigare potatis så man äter sig mätt av förrätten! Fast på min julfest fanns det lutfisk så då tog jag lite sån och ännu mindre vitsås. Jag vill ha smör på min lutfisk och sånt hittade jag inte.... Sen efterrätten... Får man inte beställa en lchf-vänlig efterrätt kan man ha med en högprocentig chokladbit att avrunda middagen med!
söndag 30 november 2014
Jullimpan
Nu börjar det närma sig! Jag gjorde en dubbelsats med zucchinibröd, kryddade med 2 tsk krossad anis, 2 tsk krossad fänkål och 1 1/2 tsk mald pomerans (jag tömde påsen..), gräddade i 45 minuter i 175° och fick en jullimpa! Mem det FÅR vara mer kryddor, antingen minst en matsked av vardera kryddor. Jag testar vidare.
Nu har vi ju firat lillajjul igen här i Finland. Det betyder den första julmiddagen, en tradition som fyllde 16 år nu. Vi åt all möjlig julmat förutom julskinka, vi får alltid nöja oss med rökt skinka till lillajul och vänta på den riktiga julskinkan till jul.
söndag 1 december 2013
Resternas dag
Fest i nya hemmet!
Vi hade ju ingen köksö nu heller att ha buffén på, nen vi har en Högfors! En vedspis fungerar faktiskt lika bra! Att en familj inte kunde delta igår hade säkert sin del i att vi rymdes så bra. Vi var ju faktiskt bara 12 pers... Mem med tanke på att barnen växer upp och bildar familj kommer vi ju att bli tvungna att hyra in oss i någon festlokal småningom! ;)
torsdag 10 januari 2013
Tillbaka i kolhydratträsket?
Jag har läst om och talat med många som fallit för julens alla frestelser och fastnat i kolhydratträsket igen. Man är inte en dålig människa för det, man är människa. Det krävs massor av självdisciplin för att ta sig upp ur träsket igen, men det går! Det är bara viljan som behövs, har man väl bestämt sig är det största steget taget. Det är precis som med motion och träning, man orkar inte förrän man stigit över tröskeln och bestämt sig att NU börjar jag. Sen är det att hitta vad som är den drivande kraften för en själv. Kanske tanken på hur bra man mådde utan kolhydrater räcker, kanske måste man läsa in sig igen på grunderna, men oavsett vilken väg man tar så går det, det har ju gått förr!
Jag tror att jag är lyckligt lottad för jag är helt avsötad. Efter 4½ år med LCHF vill jag inte ha det söta. Jag kan sakna det jag tyckte om förr, t.ex. hade jag gärna ätit en pepparkaka, men jag tänkt på hur sött det skulle smaka och då ville jag inte ha den längre. Av kolhydraterna på julbordet åt jag kålrotslåda (som jag hade rört ner 1 dl grädde i före uppvärmningen), men efteråt smakade det äckligt sött i munnen en lång stund. Potatisen hoppade jag förstås över, vad gör man egentligen med sånt? (och varför står kastrullocket på bordet??)Skinkan var panerad, senapen innehöll socker och jullimpan jag hade bakat innehöll russin, där var mina kolhydrater. Jag kan inte bli lockad att äta kolhydrat-choklad, det är ju inte ens gott, jag höll mej med glädje till mina egna lakrits- och jordnötstryfflar. Jag har inte vägt mej varken före eller efter julen, men något annat frosseri blev det inte för mej än skinkan. Jag åt en limpskiva varje morgon, åt tryffel till varje kaffekopp (utom till morgonkaffet), men ändå inget frosseri. Jag tror att det är tack vare min avsötning.
Jag berättar inte det här för att jag tycker att jag är duktig, det är jag inte. Man blir inte duktig av att man inte vill ha! Jag vill ju inte ha det söta! Om du inte röker och tackar nej till en tobak, som någon vill bjuda dej på, gör dej inte duktig, man vill ju bara inte ha! Men jag förstår alla som faller ner i kolhydratträsket varje julhelg, det gör jag verkligen. Det är ju för att det bara finns en on/off-knapp. Det finns inget mitt emellan! Jag har skrivit om det förr, men det tåls att upprepas, att vara beroende av socker (kolhydrater) är som vilket annat beroende som helst, man kan inte äta bara lite, man måste avstå helt. Jag jämför gärna mitt sockerberoende med en alkoholists problem, det går bara att avstå helt, inte att bara ta lite för då är man fast igen! Jag har varit så sockerberoende att jag skakande öppnat lösgodispåsen i bilen på mataffärens parkering, precis som en alkoholist öppnar sin flaska bakom hörnet på Alko/Systemet, det vill jag inte tillbaka till, DÄRFÖR avstår jag gärna från kolhydraterna! Sen är det ju en annan sak att jag inte ens frestas längre.
Anna Hallén skrev i nyaste LCHF-Magasin att man inte kan fresta någon med tegelstenar om man inte tycker om att äta tegelstenar. Jag vet precis vad hon menar! Exakt så känns det när någon sätter en konfektask, tårta eller godis framför mej, nej tack, jag äter inte tegelstenar!
Men om du nu fallit ner i kolhydratträsket igen, det är ingen katastrof, det innebär bara lite mera arbete för dej igen. Det känns säkert som en uppoffring att lämna "det goda livet" än en gång, men det är ju egentligen LCHF som är det goda livet! Tänk att få äta så mycket gott som gör att man mår så bra! Jag har inte hört någon som säger att de mår så bra av kolhydrater, i så fall ljuger de för sig själva.
Ge dej själv en gåva till livet - dissa kolhydraterna!
onsdag 26 december 2012
Julbordet
Vi blev mätta i år igen. Jag fick i mej lite fler kolhydrater än vanligt när jag åt kålrotslåda, men så hade jag blandat ut den med en deciliter grädde innan jag värmde den. Min favoritsill, citronsill, har jag fixat själv och vet att det inte är socker i den inläggningen, förutom det socker som den köpta matjesfilén innehöll förstås. Men som någon klok kvinna skrev om sill, vi tycker att det är för mycket socker i sillen men choklad äter vi med gott samvete... Och ja, glöggpannacottan innehöll lite socker också, liksom chokladen jag åt, men summa summarum blev det inte fler kolisar än vanligt för mej. Inte ens fast jag använde ströbröd när jag gjorde köttbullarna, för då malde jag kanterna från LCHF-formbrödet jag hade till smörgåstårtan!
Idag blir det den tredje dagen med julmat, både rester här hemma och en nyare variant på bortaplan. Men imorgon, då ska jag inte äta julmat två gånger åtminstone!
God fortsättning på julfirandet!
söndag 23 december 2012
Snart är det dagen D!
Varje år hör jag samma sak - "man blir så trött av julmaten", och efter julen hör och läser man "träna bort julskinkan", och varje år blir jag lika irriterad, ni vet nog varför. För mej är julmaten himmelriket! Tänk så underbart mycket det finns där som man kan äta! Det är nästan för mycket, jag vet att jag kommer att äta mej jättemätt imorgon, men jag vet också att jag inte kommer att bli trött för det. Det blir skinka, mustapekkasås, rökt lax, gravad lax, rökt kalkon, sillar och ostar. Men Erikas jullimpa, som är i ugnen som bäst, behöver inte komma fram på julbordet. Det är ju liksom onödigt att fylla ut magen med bröd (och potatis) när det finns så mycket annat. Jag hoppas och tror att limpan blir god, fast det finns russin i den! Nu har jag aldrig tyckt om russin, jag brukar t.o.m. peta bort russin ur bullar och bröd ända sedan barnsben, så det är inte p.g.a. LCHF, så då kan jag kanske fortsätta med det. Jag tänkte att de kanske ändå ger så bra smak att jag inte ska lämna bort dem. Jullimpan blir bra att ha under skinkan imorgonbitti, till frukosten. Annars går det bra utan bröd under skinkan också.
Och efterrätten blir glöggpannacotta. Jag testade med hemmagjort glöggkoncentrat, men det smakade som att ha en semla/fastlagsbulle i mjölk... Inte speciellt glöggpannacotta-smak alltså...
Bilden visar hur vår lillajulmiddag såg ut i början av månaden. Visst ser det gott ut!
fredag 14 december 2012
Julen är räddad!
Glöggpannacottan är testad, uppäten och godkänd! Jag gjorde precis som i havtornspannacottan men bytte ut havtornssaften mot glöggkoncentrat. Det är visserligen socker i glöggen, men jag tänkte som så, att det ändå är en väldigt liten mängd socker man får i sig och att man med gott samvete äter 70%:ig choklad fast det är socker i den också! Nu efteråt känner jag att det var lite väl sött för mina stackars smaklökar, men på julafton efter skinka och sillar kanske det inte gör något. Och är man riktigt entusiastisk så kan man förstås koka eget glöggkoncentrat!
Glöggpannacotta (4 port.)
2 gelatinblad
4½ dl grädde
½ dl glöggkoncentrat
1 vaniljstång
Blötlägg gelatinbladen i kallt vatten ca 5 min. Dela och skrapa fröna ur vaniljstången. Koka upp grädden med vaniljfrön och vaniljstång och havtornsjuice.
Ta kastrullen från värmen. Lyft upp gelatinet och smält det i grädden under omrörning. Ta bort vaniljstången. Häll upp pannacottan i serveringsglas och ställ kallt i kylskåpet för att stelna, ca 2 timmar.
Glöggelé
½ dl havtornssaft
½ dl vatten
2 gelatinblad
Blötlägg gelatinbladen i kallt vatten ca 5 min. Koka upp vatten och glöggkoncentrat. Ta upp och låt gelatinbladen smälta i blandningen. Låt gelén kallna tills det blivit trögflytande. Häll gelén över pannacottan och låt stå kallt till servering.
Testpanelen bestod av mej, dottern och sjuåriga systersonen. Dottern tyckte det var jättegott och att själva pannacottan smakade Sunice´s vaniljglass, systersonen tyckte att glöggelén var god men inte pannacottan så han ville ha geléreceptet så han får laga den!
Det blir nog en riktigt god jul i år också.
lördag 31 december 2011
Mera jul
![]() |
Hela julbordet |
![]() |
Glöggpannacotta |
![]() |
S&D:s julgran |
onsdag 28 december 2011
Julen i bakspegeln
![]() |
Dotterns bild |
Som vanligt fixade jag en massa choklad före jul, men jag tror att jag åt högst fem bitar choklad på hela helgen, men det var ju också på bästa vis. Glöggkoncentratet står oanvänt och först idag slängde jag ihop en sats med pepparkaksbröd när jag fick en glutenintolerant vän på besök. Men vad gör väl det att mat blir över, man blir ju inte fet av att kasta mat!
söndag 18 december 2011
Prototyp
Det blev en testpannacotta. Den blev inte god. Eller jo, den vita delen var god men inte den röda. Jag köpte osötad kallpressad tranbärsjuice och blandade glöggkoncentrat i, sötade lite med sukrin eftersom det var beskt, spädde ut med vatten, smakade, spädde mera vatten... Det blev inte gott. Jag kokade ändå upp det och blandade i gelatin och hällde i min mini-jelloform. Senare kokade jag grädde som jag smaksatte med glöggkrydda i tesil, lika som förra gången, och hällde ovanpå saftpannacottan. Idag bjöd jag mina barn på prototyp-pannacottan. Hälften åt upp sin bit medan resten petade bort saftpannacottan... Jag måste välja en annan saft eller ha i väldigt lite bara för färgens skull... Eller om det är glöggkoncentratet som blev beskt? Jag hade färdigblandade glöggkryddor och hällde i hela påsen, så det kan ju hända att det var för mycket av det goda... Jag forskar vidare, men ni får mitt recept och bilder så får ni själva experimentera vidare om ni vill. Annars återkommer jag någon annan dag med nästa exemplar! Nästa gång ska jag dessutom skölja formen med kallt vatten innan jag häller dit saften, för nu satt den fast i formen alldeles onödigt bra och blev skamfilad och tilltufsad innan jag hade bort kransen. Men det var ju inte utseendet jag skulle döma...
fredag 16 december 2011
Citronsill
Citronsillreceptet har jag fått av en bloggvän, dr. Zweistein. Han berättade hur han fått receptet men nu kommer jag inte ihåg om det var från Ungern eller varifrån han fått det. Jättegott är det i alla fall, rekommenderas verkligen!
Edit: Dr. Zweistein svarade, läs hans kommentar!
onsdag 14 december 2011
Återuppstånden
Men hör ni, det var ju nog något jag hade på hjärtat. Det är ju snart jul! Hittills i år har jag ätit julbuffé tre gånger, en gång här hemma och två gånger på restaurang. På fredag är det dags igen om ryggen är medgörlig. Har ni märkt hur bra julmaten är? Man får ju äta hur mycket som helst nästan! Det är ju morotslådan och potatisen som får lämna bort från varmrätten, men varmrätten är ändå alldeles för överskattad, åtminstone på det finska julbordet. I Sverige har ni lite annat, t.ex. Janssons frestelse, och är den gjord på potatis så dissar man den med förstås. Och så är det ju jullimpan som egentligen är oersättlig, MEN det finns surrogat! Ifjol bakade jag en slags jullimpa, men den förblev oäten eftersom jag egentligen inte ville ha nåt sånt. Jag älskar den gråsaltade julskinkan med senap på och överlever bra på den hela julen. Lite lax ska det vara också förstås... Har du något du har svårt att låta bli på julbordet? Hur tror du att du kommer att klara av julens frestelser?
![]() |
Mina små tomtenissar |
måndag 28 november 2011
Världens godaste kålrotslåda!
![]() |
Buffén |
Ni minns att jag skulle tillreda en kålrotslåda. Jag ville ha den så nära en "riktig" låda som möjligt så jag tittade i "Marthas kokbok" på receptet, den äkta finska kålrotslådan. I den skulle det vara mjölk och ganska mycket skorpsmulor. Jag ersatte mjölken med grädde och skorpsmulorna blev Pofiber (men en betydligt mindre mängd). En av LCHF-gästerna påstod att det var den godaste kålrotslådan hon någonsin ätit, och det tyckte ju nog jag också, men jag var ju jävig.
Kålrotslåda
800 g kålrotspuré (jag fuskade alltså och köpte färdig puréad)
2 dl grädde
2 ägg
½ dl Pofiber
3 msk smält smör
salt
vitpeppar
Rör ihop allting, smaka av och häll i en smord ugnsform.Grädda i 175 grader ca. 25-30 minuter.
Och hur mådde magen efter den kraftfulla lådan då? Jodå, den fungerade väldigt bra nästa dag... Men så åt jag lite risgrynsgröt med mycket smör och grädde igår och det ställde till med rena storstädningen i tarmsystemet det!
![]() |
Min portion |