Häftigt erbjudande!

Har du hunnit fundera på sukrinet? Ska du beställa??? Nu är det så här, att när ni första gången beställer något från sokeriton.fi eller sockerfri.com, och i beställningen nämner att det är via min blogg ni fått tipset, får ni en GRATIS produkt med i paketet! Låter inte det som ett fint erbjudande!?!?

Rabarberpaj

Min dotter kan numera titulera sig trädgårdsmästare! Sånt måste firas! Eftersom hon skulle servera rabarberpaj med marängtäcke och vaniljglass tyckte jag att det skulle vara rabarberpaj med glass åt LCHF-arna också. Jag tillredde alltså en sådan.
Jag började med att gå till min syster med en tom vaniljpulverburk. I den fick jag sukrin. P.g.a. ett hastigt påkommet regn sprang jag hem igen för att ta ner kläderna som försökte hänga på tork...
Här är receptet på pajen:

RABARBERPAJ
några rabarber
2 msk sukrin
50 g smör
1 dl kokosflingor
1 dl mandelflarn
1 dl grovhackad nötblandning

Rabarberna skar jag i ca. 2 cm långa bitar och täckte en pajformsbotten med. Så strödde jag över hälften av sukrinet, alltså ca. 1 msk, och lade in formen i 200-gradig ugn i 20 minuter. Under tiden smälte jag smöret och rörde ner kokosflingorna, mandelflarnen och den grovt hackade nötblandningen (som bestod av pecan-, val-, cashew- och hasselnötter) och resten av sukrinet i smöret och rörde om. Det blev en smulig massa som jag strödde ut över rabarberna i pajformen och gräddade en stund till tills ytan blev fint gyllenbrun.

Så skulle det vara glass till! Jag har den enkla glassmaskinen vi köpte på loppis för några år sedan. I den ryms precis 3 dl grädde och 3 äggulor som jag smaksatte med rejält med vaniljpulver, ca. 2 tsk. Har man ingen glassmaskin hittar man säkert glassrecept på nätet.

Slutresultatet blev en utsökt rabarberpaj som inte alls smakade sött utan att rabarberna för den skull var sura, men syrliga. Det blev en fin examensfest!

Och var hittar man sukrin då? Om man inte kan hämta av grannen eller sin syster kan man vara tvungen att köpa eget... I Sverige kanske det finns att köpa i någon affär? Här i Finland måste man åtminstone beställa det t.ex. härifrån. När man äter enligt LCHF eller GI tycker jag inte att man överhuvudtaget ska använda sötningsmedel, man ska ju avvänja sig från det söta! Men ibland, t.ex. när man ska äta rabarber, är det nästan nödvändigt med en aning sötning.

Kokosoljan...

Jag köpte kokosolja i vinter och har haft i köksskåpet hela tiden, i rumstemperatur, för då har den varit bredbar och som allra bäst. För en stund sedan ville jag ha ett torkat sesambröd med kokosoljan på. Nu har jag smort in arbetsbänk och händer med oljan... Om man läser noga står det på burken att den blir flytande vid +24 grader... Jag tänkte inte på att vi har haft värmebölja här sedan i torsdags...

Men mina händer blev som nya och doftar så gott av kokosen! ;)


Ps. Bara för att retas lite ska jag berätta att vi har haft omkring +30 grader i skuggan torsdag - lördag! Idag har vi haft betydligt svalare, bara +25... ;)

Lyckades inte länka bilden, men här är länken!

Jag läste på tidningen...

Häromdagen kunde man läsa på vår lokala tidning om att färdiga köttfärsbiffar mest innehåller kycklingskinn. Reaktionerna kom senare på tidningens web-sida, man var chockad, kände sig lurad. Men ingen försöker lura en, det står faktiskt på innehållsförteckningen att produkter innehåller kycklingskinn.
Så hörde jag faktiskt också om en flicka som ringde sin pappa när hon skulle luncha i jobbet och hon läste på den fabrikstillverkade makaronilådan att den inte innehöll kött över huvud taget. Så är det. Jag tycker det är bra att unga människor också börjar intressera sig för innehållet i maten. Det går åt rätt håll!

Här finns vår närmaste producent som redan fattat det här!

Lösenord "ost"

Jag testade det, jag stekte bondost i smör, och det var rackarns gott! Om man vill äta bondost "som det ska ätas" ska den ju ätas varm och med hjortronsylt. Jag åt min varm och smörstekt - nami! Just den lunchen har jag ingen bild på, men några andra luncher följer här:

Fetaost i ugn.

Ostschnitzel.

Crépes enligt Patrik Nordelinds recept men på grekiskt vis, d.v.s. vikta istället för rullade! Den ena är fylld med riven ost och skinka, den andra med smörstekta champinjoner, kryddade med en bit svampbuljong (eftersom jag hade, fast jag slutat med buljong...) och så grädde förstås.

Det var tips från en bloggläsare som fick mej att testa steka bondosten, har ni fler läckra tips??

Halleluja!

Oopsie + smör + gravlax = det godaste jag ätit på länge!

Valborgsbuffé

Så var det äntligen dags för den årliga vårbuffén på valborgsmässoafton! Eftersom vi inte hade riktigt rätta vädret för att inleda grillsäsongen fick det bli en tjälknöl i ugnen istället. Potatissallad hör till standardmaten, så också iår. Och jag, jag hade en egen "potatissallad" som fick utnämningen "godast på bordet" av 13-åriga systerdottern! Inte dåligt alls! Gravlax, chilimarinerade räkor, kokta ägg, majonnäs, sallad var också gott, och så efterrätten då förstås, chokladpannacotta. Ett torrt vitt vin var inte heller fy skam.

Men nu är det förstås den alternativa potatissalladen som är pudelns kärna i detta inlägg. Var är väl en sommarkväll vid grillen utan en potatissallad!?!
Jag tog igen till min räddare i nöden - zucchinin! Här är receptet:

LCHF-"potatissallad"
1 zucchini
vårlök (alt. purjolök)
majonnäs
créme fraiche
salt
svartpeppar
ättiksgurka och
gröna ärter ska jag tillsätta nästa gång!

Zucchinin skalas och skäres i kubikcentimeterstora tärningar och fräses i het stekpanna och mycket smör. Häll över i en glas- eller porslinsskål och låt svalna. Tillsätt klippt eller skuren vårlök. Sätt i en rejäl klick majonnäs och ungefär lika mycket créme fraiche, salta, peppra och rör om. Nästa gång blir det ännu godare, för då ska jag blanda i ättiksgurka och gröna ärter också!

Godare ris för GI:are!

I min familj är det bara jag som äter enligt LCHF, de andra är inte kolhydratkänsliga så de äter GI-mat eftersom det är det jag tillreder. Jag brukade "smyg-LCHF:a" dem förr, men den mest sockerberoende fick så enormt sockersug varje kväll efter en LCHF-middag att jag inte tyckte att det var värt det. Hellre då serverar jag kolhydrater i form av fullkornspasta eller basmatiris istället för att se sockerholisten vräka i sig godis och läsk sen! Det funkar.
Nu när jag hade läst LCHF-magasinet lärde jag mej något som naturligtvis skulle testas. Så här läste jag i tidningen:

"En del säkerhetsåtgärder används traditionellt i matlagningen, exempelvis att man i Asien blötlägger riset före tillagning så att åtminstone fytinsyran - en antinutriant som finns i spannmål - bryts ner."

Jag hade det vanlig basmatiriset som vi använt i många år, mätte upp mängden, hällde kallt vatten på och lät det stå kanske 10 minuter, hällde ur riset i ett durkslag och kokade det sedan som vanligt. Det var i söndags. Ännu idag frågade den ene sonen vad det egentligen var för sorts ris jag hade kokat när det var så gott! Det smakade nästan som det ångkokade riset på asiatiska restauranger, tyckte han.
Tänk att det går att laga godare och hälsosammare mat på ett så enkelt sätt! Det tycker jag om!

Om bilden - ifjol blommade vår enda blåsippa i backen 26/4, än i år har jag inte sett den... Men snart!

Tidningen som rockar fett!

Senast jag skrev här var det full vinter, nu är det vår med både fågelkvitter och öppet vatten! Snart har vi de ljusa nätterna också, det är inte länge till det, redan 4-tiden på natten börjar det ljusna. Härligt!
Jag fick en tidning i min postlåda häromdagen. Jag som aldrig ens bryr mej om en tidning, möjligen ett resemagasin i så fall, läste tidningen från pärm till pärm! Det här är MIN tidning! Men så heter den också LCHF-MagasinetDen är jättebra, speciellt för nybörjare, men också får oss som ätit enligt LCHF/GI en längre tid. Tidningen kan man prenumerera på via nätet, och det fungerar också för oss finländare. Rekommenderas!

Ny frukost!

Jag är ju inte precis känd för att variera min frukost allt för mycket, men nu har det hänt! Två morgnar nu har jag ätit "bondost". Jag har googlat och kommit fram till att osten kallas "kaffeost" i Sverige, "leipäjuusto" på finska, d.v.s. "brödost". Den ost jag har ätit har en fetthalt på 24%. Jag har skurit den i små tärningar som jag satt i kaffet och sedan ätit med sked och sist druckit upp kaffet. Otroligt gott! Och mättande förstås!

Så var det min eviga undran över varför det överhuvudtaget säljs fettfri grynost/keso... Och varför det inte finns grynost med högre fetthalt än 2%??? Vad har ni för fetthalt på keson i Sverige??