Rabarberpaj

Min dotter kan numera titulera sig trädgårdsmästare! Sånt måste firas! Eftersom hon skulle servera rabarberpaj med marängtäcke och vaniljglass tyckte jag att det skulle vara rabarberpaj med glass åt LCHF-arna också. Jag tillredde alltså en sådan.
Jag började med att gå till min syster med en tom vaniljpulverburk. I den fick jag sukrin. P.g.a. ett hastigt påkommet regn sprang jag hem igen för att ta ner kläderna som försökte hänga på tork...
Här är receptet på pajen:

RABARBERPAJ
några rabarber
2 msk sukrin
50 g smör
1 dl kokosflingor
1 dl mandelflarn
1 dl grovhackad nötblandning

Rabarberna skar jag i ca. 2 cm långa bitar och täckte en pajformsbotten med. Så strödde jag över hälften av sukrinet, alltså ca. 1 msk, och lade in formen i 200-gradig ugn i 20 minuter. Under tiden smälte jag smöret och rörde ner kokosflingorna, mandelflarnen och den grovt hackade nötblandningen (som bestod av pecan-, val-, cashew- och hasselnötter) och resten av sukrinet i smöret och rörde om. Det blev en smulig massa som jag strödde ut över rabarberna i pajformen och gräddade en stund till tills ytan blev fint gyllenbrun.

Så skulle det vara glass till! Jag har den enkla glassmaskinen vi köpte på loppis för några år sedan. I den ryms precis 3 dl grädde och 3 äggulor som jag smaksatte med rejält med vaniljpulver, ca. 2 tsk. Har man ingen glassmaskin hittar man säkert glassrecept på nätet.

Slutresultatet blev en utsökt rabarberpaj som inte alls smakade sött utan att rabarberna för den skull var sura, men syrliga. Det blev en fin examensfest!

Och var hittar man sukrin då? Om man inte kan hämta av grannen eller sin syster kan man vara tvungen att köpa eget... I Sverige kanske det finns att köpa i någon affär? Här i Finland måste man åtminstone beställa det t.ex. härifrån. När man äter enligt LCHF eller GI tycker jag inte att man överhuvudtaget ska använda sötningsmedel, man ska ju avvänja sig från det söta! Men ibland, t.ex. när man ska äta rabarber, är det nästan nödvändigt med en aning sötning.