Leta i den här bloggen

fredag 13 juni 2014

Biggest loser

Det har alltid varit mycket åsikter och prat om Biggest Loser, hela tiden sen den serien såg dagens ljus. "Det är inte bra att gå ner så där mycket i vikt på så kort tid", "det är inte hälsosamt att äta sådär" o.s.v., o.s.v..  Men vänta nu, är det inte i stort sett samma repliker som de självutnämnda experterna säger om LCHF också! Vem är jag att kritisera en metod som fungerar?
Jag har inte tidigare följt med Biggest Loser lika troget som denna säsong, men så har jag inte haft personlig anknytning till någon deltagare tidigare heller. I år har jag följt med hur Sarah kämpat på slottet och hur hon gått ner otroligt mycket, fått sluta med diabetesmedicinen, fått självförtroende, lärt sig att ha ett sunt förhållande till mat och helt enkelt blivit en glad, lycklig och frisk Sarah!
Klart, Biggest Loser är en extrem-metod, men om man är extremt överviktig behövs kanske det tunga artilleriet för att få tillbaka hälsan. Men tänk, redan att dessa människor har tagit steget att söka till Biggest Loser är ett framsteg, de har bestämt att ta itu med sitt liv och att förbättra det! Är det inte bättre att gå ner 70 kg på ett halvår än att vara överviktig och sjuk? Det tycker jag!

Förr                                                     Nu

Och Sarah kan man läsa om i vår lokaltidning idag, hon är nämligen härifrån trakten, närmare bestämt från Jakobstad, och jag bor med hennes farbror, DÄRFÖR har jag hejat på henne! Jag ser verkligen framemot att träffa henne i sommar för att lära känna den nya, friska Sarah!

6 kommentarer:

Fru Tallund sa...

Jag som inte alls sett nåt av serien blev lite förvånad över det som stod om Sarah i tidningen. Att hon tränat minst sju timmar om dagen? Hur är det ens möjligt? Klarar kroppen och alla leder (t ex knäna) av det? Menar inte alls att döma eller något sådant, blev bara så förvånad att det går. Då jag sett BL tidigare har det funnits tävlande som knappt orkat gå 400 meter i början. Eller är det månne som med all träning att mycket "sitter i huvudet" i början?

Maria sa...

Av vad jag förstått och sett är den mesta av träningen lågintensiv, typ cykling och crosstraining, mala på timme erfter timme. Men jag vet inte hur deras träning är upplagd, och visst verkar de "gå sönder" lite här och där...men det är ju ett extremprogram, de har ju inget jobb eller familj att ta hänsyn till under dagarna :)

Fru Tallund sa...

Kräver nog sin man och sin kvinna för det där långsamma malandet är det jag avskyr mest. :) Men de som fått komma med har väl hög motivaion också. Och dessutom dessa tränare som peppar och pressar i lagom proportioner.

Yvonne sa...

Jag blev också förvånad över 7 timmars träning. Men kanske kan man räkna till exempel trädgårdsarbete och promenader med hunden till lågintensivträning? Men ändå låter det som otroligt mycket träning...

Maja sa...

Duktigt gjort av henne! Jag har inte följt den serien på flera år nu, tycker alla är jätteduktiga av dem som varit så överviktiga och gått ner massor. Sen man kommer hem kan man ju aldrig hinna eller ha motivation träna så mycket! Säkert annat där då det bara går ut på träning och kost?!

Fisken Svea sa...

De talade nog i varje avsnitt om sina söndriga, sårade, sargade kroppar, och flera fick uppsöka vård för olika åkommor. Sarah har en knäskada från tidigare som hindrade henne speciellt i början. Vartefter deltagarna gick ner i vikt fick de förstås lättare att röra sig också. Man ska nog vara otroligt motiverad för att kämpa så hårt trots sina krämpor. Men så är det nog också som Maria skriver. Sarah lär ha promenerat massor och det är ju inte så slitsamt för kroppen. När de var där på slottet var det ju ett heltidsarbete att träna. Då var det inga jobb eller familjer att sätta tiden på. När de kom hem var det ju förstås svårt att hitta jämvikten, träna mindre och fortsätta tänka på maten. Men t.ex. vinnaren, Hristos, har tysligen blivit ett muskelknippe, och muskler är ju bättre än fett. :)