Är det här på riktigt???

Det är inte jag som handlat färdigpanerad wienerschnitzel, men det var jag som tog upp förpackningen ur soppåsen och läste på innehållsförteckningen efter att ha fått smaka en bit av den ovanligt salta och rosafärgade schnitzeln, tillsammans med bearnaisesås. Vad jag förstår är det väldigt enkelt att tillreda wienerschnitzel, jag t.o.m. googlade efter receptet - här. (Det roliga var att "Schnitzeln ska vara stor som en tyrolerhatt".) Jag har väldigt svårt att tro att man behöver ha 10 tillsatsämnen PLUS glukos och jäst! Alltså, hur svårt kan det vara?? Nej, tacka vet jag en wienerschnitzel panerad i mandelmjöl, eller varför inte opanerad? Det är säkert lika gott det med en läcker LCHF-bearnaisesås!

Pepparkakor!

Jag har hunnit fundera på dem, pepparkakorna, men inte tagit itu med dem ännu när en annan LCHF:are länkade på Facebook till pepparkaksreceptet! Jag testade genast! Eftersom jag inte hade varken skrädmjöl, honung eller råsocker tog jag BakePro och sukrin. Första satsen såg likadan ut när jag tog dem ur ugnen som när jag satte in dem. Lite brunare bara. Inte bra. Dessutom var jag inte nöjd med smaken, så jag tillredde en sats till. Nu ändrade jag lite, minskade på mjöl och ökade kryddorna, så nu är jag rätt så nöjd! Men jag kommer säkert att "baka" en sats till ännu, bara för att försöka utveckla receptet. Och det bästa av allt - pepparkaka med blåmögelost smakade exakt så gott som jag kom ihåg!!!! Worth waiting for!

Här kommer det ändrade receptet: (originalet finns länkat här!)

LCHF-pepparkakor

100 g smör

3 krm kryddnejlika

3 krm kardemumma

3 krm kanel

1 msk fiberhusk

1 dl mandelmjöl

2 tsk sukrin

2 msk BakePro

1 äggvita

en nypa salt

Smält smöret i en kastrull. Rör i kryddorna. Rör ner fiberhusk, BakePro och mandelmjöl. Låt stå en halvtimme så fiberhusken får svälla.

Vispa äggvitan hårt, blanda i lite salt. Vänd försiktigt ner äggvitan i smeten. Lägg klickar, stora som en valnöt, på bakplåtspapper. Grädda mitt i ugnen i 200 grader ca. 9 min. Jättegoda med smör eller ost på!

Glöggproblemet...

Medan fakirbiffarna steker på spisen ska jag sammanfatta gårdagens matupplevelse. Det blev alltså en traditionsenlig julbuffé med laxrullader, gravlax, skinka, ägghalvor med majonnäs och räkor, sill, sillröra, svampsallad och så lite konstigheter som det ryker från... Fast dem behövde inte jag äta, som tur var.

Laxrulladerna tillverkade jag enligt fjolårets recept. Majonnäsen på äggen var hemlagad. Sillröran var hemlagad. Köttbullarna och prinskorvarna var faktiskt inte hemlagade, man får ta nödlösningar ibland för att hinna med, men inte var de goda. Den rökta skinkan var god med mustapekkasåsen på, men fantastiskt nog passade såsen lika bra med gräddosten! Ett par skivor ost med sås på var mums! Jättegott att dricka till julmaten är - vatten! Man blir inte full av kolsyra och stinn på samma sätt som av julmusten eller öl. Tur att man sluppit den känslan.

Ett litet problem så här inför julen är ju hur man ska göra med glöggen. Det är ju både gott, värmande och trevligt med glögg. Jag har testat med svartvinbärste med glöggkryddor som alkoholfritt alternativ, men det är inget jag längtar efter. Nu gjorde jag så här igår, värmde ett glögglas med torrt vitt vin, blandade i en skvätt glöggkoncentrat som min syster kokat, slängde i ett par mandlar och - tadaaa - jag hade en LCHF-glögg!

Jag ska ge er det ungefärliga receptet på glöggkoncentratet, det är min syster som kokat det nämligen och är inte anträffbar nu just... Men man ska åtminstone koka vatten, sukrin och glöggkryddor tillsammans ganska länge, sen silar man bort kryddorna när man ska använda det. Jättegott! Jag får återkomma med ett mera exakt recept senare, men jag tror att det inte är så noga hur man blandar... Har ni andra något annat tips?

PS. Förresten gick det jättebra att koka senap med sukrin istället för socker!

Lillajul!

Idag har vi "lillajul" här i Finland! Det är nu julen kan börja. När jag var liten hade vi aldrig annat på lillajul än att vi fick någon liten "lillajulklapp", lite godis och en julkalender kanske. Men så för 12 år sedan bestämde vi oss, jag och min syster, för att ha en julmiddag. Och där var den traditionen startad! Det finns inga andra regler för julbuffén än att det INTE får finnas vanlig julskinka på bordet! Istället måste vi, i väntan på stora julmiddagen, nöja oss med rökt skinka i skivor.

Vi är tre familjer som deltar i middagen som är i form av knytkalas, och vi är faktiskt tre LCHF:are!

I väntan på kvällens bildbevis får ni nöja er med fjolårets "lillajulbuffé", och som ni ser finns där både limpa och potatis, men man måste ju inte ta av allt som bjuds, man har ju rätt att själv bestämma över sin kropp!

GOD LILLAJUL PÅ ER ALLA!!!

IMAM BAYILDI

(Bilden som fanns i receptboken)

Det var tur att jag hade annat att äta igår när jag hade glömt att köpa tomatkross eller tomater, annars hade jag också svimmat, och inte bara prästen... (Imam bayildi betyder prästen svimmade!) Så idag när jag hade kommit ihåg alla ingredienser var det allt annat som bråkade. Jag hade inte tre auberginer utan bara en, alltså skulle jag minska på receptet till en tredjedel, eller hälften som jag hade siktat på. Därför hackade jag bara en lök och två vitlöksklyftor, glömde mej tills kummin skulle i - en hel tsk - och sen hade jag i en hel burk med krossade tomater vilket är något mer än 2½ tomat... Nåja, jag rörde ihop och hällde över auberginehalvorna och satte fatet i ugnen. Men 190 grader, det är ju som 200 det, tänkte jag, ställde ugnen på 200 och var nöjd. Efter tjugo minuter kom jag plötsligt ihåg att jag har varmluftsugn och ska ställa temperaturen 25 grader svalare, DÄRFÖR är min IMAM BAYALDI lite solbränd...

(Mitt foto av dagens rätt...)

Men vet ni vad, det var gott! Riktigt gott! Jag tror förresten att imamen hade svimmat en gång till om han hade vetat att jag åt korvsås till... ;) Tur att han inte vet!

Det var i alla fall en knackkorv med hög köttprocent och utan natriumglutamat som jag hade skurit i bitar, fräst i smör, hällt på ett par deciliter grädde, rört ner en halv svartpeppar-castello och låtit puttra en stund. Det var faktiskt riktigt gott! Jag orkade bara den ena auberginehalvan idag och har alltså något att se fram emot imorgon!

Och receptet, ja, det ska ni ju få! Jag råkade faktiskt ha en kokbok, "MEZE - smårätter från Grekland och Libanon" där receptet fanns! Praktiskt!

Receptet:

Klicka på bilden för större bild!

(Lite småcharmigt med fläckig sida i receptboken!)

(Och här kan ni se hur maträtten såg ut i Mytilini på Samos)

Och ifall ni är observanta så ser ni att man äter den här maträtten med sked!

Köttfärslimpa

Köttfärslimpa är ju en bra maträtt när man inte orkar steka biffar, men det är lätt hänt att limpan blir för kompakt, den behöver "luftas" på något sätt... Jag försökte en gång med fiberhusk, men det är inget att rekommendera. Hela köttfärslimpan smakade bara husk, och det är ju inte riktigt rätt smak för den maträtten! Men nu har jag det! Det är ju så enkelt som att man har i en massa hackad lök i färsen! Jag har försökt både med brynt och rå lök och båda går för sig, men med brynt lök blir det ändå lite mera smak.

Det är lite svårt att återge mitt köttfärsrecept eftersom jag kryddar med lite vad jag kommer på för gången, men viktigaste ingredienserna är kanske ändå kryddpeppar och bacon! Resten kan man variera efter hur det känns för dagen! Här kommer ett försök till recept:

KÖTTFÄRSLIMPA

ca. 1,2 kg blandfärs

1 stor gul lök

sojasås

grädde

4 äggulor

kryddpeppar

svartpeppar

vitpeppar

paprikapulver

chilipeppar

salt

bacon

ev. färskost

grädde

Hacka löken fint och fräs den gärna i smör i stekpanna innan du blandar ner den i smeten, eller så använder du den rå. Blanda ihop alla ingredienser. Stek ett smakprov i stekpanna och salta eller krydda mer efter behov. Alternativt kan man finhacka och bryna bacon också och blanda i smeten.

Forma en limpa i en ugnsform. Om man tycker kan man i det här skedet sätta en färskost eller annat trevligt som fyllning. Jag använde en Castello svartpepparost. Rada baconskivor ovanpå. Grädda köttfärslimpan i ca.175 gradig ugn i ca.30 minuter. Häll över ca.2 dl grädde och grädda ännu 10 min..

(Här hittade jag ett annat recept på köttfärslimpa som jag skrivit för länge sedan...)

Lika enkelt som vanligt...

Ikväll igen blev det snabbmat. Vet inte varför det klagas över snabbmaten, det är ju så gott, men framförallt enkelt!

Jag hade en grisinnerfilé som jag skar i ca. 2 cm-tjocka skivor som jag stekte i smör. Kryddan är "Chicken & steak" kryddkvarn. När alla bitarna var stekta hällde jag sojasås och grädde på och lät puttra en stund. Smaskigt värre med coleslaw, och snabbast av dem alla dessutom också!

Halleluja-moment!!!!

Jag skyndade förbi hälsokostaffären i grannstaden idag (läs: Jakobstad) och sneglade bara som hastigast i skyltfönstret och - iiiiiiiiiiiiiiiiiiiii - tvärnitade! Där, i fönstret, i hälsokostaffären, i grannstaden, fanns BakePro, Sukrin, kokosmjöl, mandelmjöl, valnötsmjöl, hasselnötsmjöl, 100% choklad (kan man äta det?) och fiberhusk! Fast fiberhusk har jag handlat där tidigare. Men jag var ju tvungen att gå in och titta om det var sant, och det var det - de säljer allt det underbara jag vill ha!!!!! *hoppar jämfota och klappar händerna av förtjusning* Jag hann inte börja handla något då just, men vänta bara, snart ska jag dit igen, men då har jag min inköpslista med mej!!!

Och apropå mjöl läste jag idag på kostdoktorn.se om att baka bröd av träd... Fast det tror jag att jag hoppar över... Trädet alltså... ;)

Utmanad

Jag blev utmanad av min-mitt-mina, och här kommer mina svar:

4 tv-program jag kollar på för det mesta

De viktiga program jag se är

Idol, Bonde söker fru, Desperate Housewives och Greys anatomi.

4 saker jag gjort i dag

väckt en son som försovit sig, jobbat, frusit (det var ju kallt ute idag!) och kokat kvällsmat.

4 saker jag längtar efter

jul, julmat, Grekland, grekisk mat ;)

4 saker jag önskar

att det blir en snörik vinter, att vi får åka till Grekland snart igen,

att alla i familjen får må bra, att min förestående tandreglering var över

4 saker jag hatar

halka, golvsilar, spindlar, att frysa (finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder)

That´s it!

En fisk på fisketur?

En helt vanlig vardag, när man kommer hem från jobbet och inte ens har orkat tänka ut kvällsmaten, och ska koka så det räcker åt både man och son att värma nästa dag, då kan man koka en tonfisksås! Jag följde receptet förutom att jag lade till både chili, cheyennepeppar och ½ ask Philadelphiaost. Och så ingen juice eller ananas förstås...

Männen i mitt liv vill ha ris till, så de får basmatiris (som har lägst GI-värde), men själv vill jag ha purjo-blomkålsgratäng. (Få se om jag får nog av den före jul...) Ibland kokar jag helt enkelt ägg att äta med såsen, det passar bra och är både mättande och gott.

Receptet skrev jag här på bloggen för över två år sedan och måste le när jag läste kommentarerna på inlägget. :)

Bilden har absolut ingenting att göra med tonfisksås, tyckte bara att ni skulle få se en greklandsbild istället för en såsbild, för tonfisksåsen gör sig faktiskt inte speciellt bra på bild. Fast å andra sidan är det ju en fiskebåt, så lite håller jag mej ju till temat då!

Falsk mustapekkasås!

Ni som bor i Sverige har ett handikapp - det finns ingen Musta Pekka-ost där! Och jag tycker verkligen synd om er... ;) Men hav förtröstan - det finns surrogat!! När jag en gång skulle tillverka en sås och inte hade en aning om vad jag skulle göra, hällde jag grädde i kastrullen, tömde i en hel ask Philadelphiaost och lät det koka ihop med en massa svartpeppar, och då menar jag MASSA! (Kanske 1½ tsk?) Mina smaklökar upptäckte till sin förvåning och glädje att det smakade mustapekkasås! Jippii!

Falsk mustapekkasås
2 dl grädde
sojasås
ca. 1½ tsk svartpeppar (det ska bli pepparstarkt)
Philadelphiaost

Smaka av med lite soja som ger fylligare smak. Späd med mera grädde om såsen är för stark. Låt puttra på svag värme tills såsen är simmig och lagom tjock! Salta sist ifall det behövs! (ta bort kastrullen från värmen först!)

En ny gratäng har sett dagens ljus!

De bästa uppfinningarna lär ju ha uppkommit genom misstag, och lite så var det ju med den här gratängen också. Jag hade inte planerat middagen riktigt bra, inventerade kylskåpet och hittade en bit blomkål och en bit purjolök, så medan jag stekte biffar (fakirbiffar men med kryddpeppar, svartpeppar, lök och sojasås) kokade jag blomkålsbuketter och purjobitar några minuter i saltat vatten. Sen var det bara att riva ost, slänga på några smörklickar och hälla grädde över innan gratineringen! Jättegott blev det så nu har jag tillrett gratängen en gång till och ska värma resten av den idag, farsdag till ära!

En grisfilé som fick steka i 100-gradig ugn, på saltbädd, ska serveras med mustapekkasås. Det borde väl en far bli nöjd med??

Purjo-blomkålsgratäng

blomkål

purjolök

smör

ost

grädde

Koka upp vatten, släng i ganska stora bitar av blomkålen och purjolöken. Låt koka ca.4 min. Häll av vattnet, sätt grönsakerna i en ugnsform, strö över rikligt med riven ost, sätt på några rejäla smörklickar och häll grädde över. Gratinera i ca.200 grader tills ytan är vackert gyllenbrun.

Ha en fin farsdag!

På tal om sockerberoende...

Jag har sett på film när AA (anonyma alkoholister) har sina möten, de ska alla presentera sig och så säger de:"Hej jag heter XX och jag är alkoholist.", för de som en gång fastnat i alkoholträsket är alkoholist, även om man är en nykter sådan. Total avhållsamhet är det enda som funkar. Så tror jag att det är med sockerberoende också. Har man en gång varit sockerberoende är man fast för alltid, MEN man kan ju bli avvänjd, och då är man en avsötad sockerberoende! Men kanske man alltid är sockerberoende ändå, smakar man lite godis är man fast igen. Jag vill inte testa, jag är rädd att jag fastnar då. Fast å andra sidan har jag inget intresse av att testa, för bara jag känner den söta, vämjeliga lukten har jag fått nog! Äckligt! Men jag ska berätta hur det var när jag var allra längst nere i sockerträsket...

Där jag oftast handlar maten finns också Alko, alltså Finlands motsvarighet till Systembolaget. När jag hade handlat helgmaten en fredagseftermiddag och som vanligt också köpt en påse lösgodis gick jag förstås ut till bilen för att åka hem. Men när jag satt i bilen måste, jag bara MÅSTE öppna godispåsen för att få min första godis. Det var så gott! Då såg jag när en man kom ut från Alko, stannade utanför affären, tog upp en flaska och tog den första klunken. Det var då jag insåg det - han och jag var lika! Vi hade antagligen samma känsla - vi MÅSTE få stillat vårt begär! Jag tror att det var då jag bestämde mej för operation avvänjning... Och jag tror också att det första steget är att inse att man är sockerberoende, och nästa steg är att man vill göra något åt det. Och det är DÅ det ska till en förbaskat stor dos envishet! Och om man har som jag, bara on och off att välja på, då kanske det går ganska enkelt. ;)

Det finns massor att läsa om sockerberoende, både böcker och på nätet.

Här finns några tips och test! Jag skulle länka till Adlibris också där det finns en bok som heter något om sockerberoende, men typiskt att de har stängt Adlibris för service just nu... ;)

Lycka till, du kan också bli fri från ditt sockerberoende!

OBS! Bilden är min egen från "förr i världen"!

Om att "unna sig"

Jag köpte en tröja häromdagen. Det unnade jag mej.

Jag började med LCHF-diet för drygt två år sedan. Det unnade jag mej.

Jag tog en chokladbit till kaffet igår. Det unnade jag mej.

MEN...

...jag unnar min kropp att må bra, därför är det inte att "unna sig" om man fuskar och äter kolhydrater en dag!

Jag unnar mitt blodsocker att vara lågt och jämnt och fint, därför äter jag inte kolhydrater ens på kalas!

Jag unnar mej att må bra, därför äter jag LCHF!

Idag ska jag på kalas där det bjuds på LCHF-chokladkladdkaka, och då unnar jag mej en bit av den med sockerfri grädde med!

Varför tycker "folk" att man gör fel när man tackar nej till glassen för att man inte äter socker, t.ex., men det är helt okej om man inte tar av glassen för att man inte tycker om glass??

Problemet är antagligen att man ratar det som de flesta anser vara gott. Är jag för stark? Borde jag visa att jag inte har karaktär??? Är jag för duktig???? Men snälla, försök förstå, man behöver inte vara stark, man behöver inte ha karaktär, man behöver inte vara duktig för att tacka nej till det man inte tycker om! Jag vill inte ha kolhydrater!

När man börjar avstå från kolhydrater har man abstinens, det är ju så med allt man är beroende av och slutar med. Men efter bara några dagar har sötsuget försvunnit och man behöver inte sockret och kolhydraterna. Den som slutar röka har samma besvär i början, de som slutar supa har samma problem, och de håller också bort sitt beroende i fortsättningen, för snabbt faller man i samma fälla igen! Det är lika med kolhydraterna och sockret, fuskar man kan man fastna! Och då har man inte unnat sig ett dugg!

Jag röker inte. Om min vän röker en tobak efter mat och jag också blir bjuden, borde jag röka också för att unna mej en tobak???? Om min vän tycker om tobak, är beroende av tobak, borde jag då också tycka om det? Borde jag unna mej en tobak bara för att inte behöva vara annorlunda????

Jag unnar min kropp det bästa - because I´m worth it!!!

Auberginelasagne

En vacker dag fick jag ett riktigt brev, ett sånt med frimärke på, i ett papperskuvert, handskrivet. Minns ni att såna finns??? I brevet fanns ett recept på "GI-auberginelasagne" som verkade väldigt lockande. Nå, inte helt lockande med "mager köttfärs", men sånt kan man inte haka upp sig på! Jag tog förstås blandfärs, hade ingen ricotta, inte heller fetaost som jag hade tänkt använda istället, så jag tog grynost (keso, cottage cheese) och så hällde jag förstås på grädde och rev ost över fast sånt inte nämndes i receptet. Slutresultatet blev en gastronomisk upplevelse! Utmärkt att ta med i lunchlådan och värma på jobbet också! Och receptet kommer förstås här:

Auberginelasagne

1 aubergine

salt

smör (till stekpannan)

400 g köttfärs

400 g krossade tomater

2 msk tomatpuré

2 dl grädde

1 tsk oregano

1 tsk timjan

2 vitlöksklyftor

salt

peppar

300 g ricotta

1½ dl parmesan

2 dl grädde (att hälla över)

riven ost

Skiva auberginen i ca. 4 mm tjocka skivor. Rada ut skivorna på ett papper och strö salt över och låt dra ca. 30 min. så vätska dras ur. Sätt sedan skivorna i en sil, skölj och låt rinna av ordentligt.

Bryn köttfärsen, lägg till tomatkross, tomatpuré, salt, kryddor, vitlök och 2 dl grädde och låt puttra ca. 15 min.

Varva med sås, aubergineskivorna och ost. Riv rejält med ost och häll 2 dl grädde ovanpå. Grädda i 175 gradig ugn i ca. 30 min.

Smaklig måltid!

Kyckling, bacon, Auraost, grädde kan inte bli fel!

Skärpning! Nu har jag så många matfoton att jag helt enkelt måste ta itu med några recept nu!

En väninna bjöd oss på middag nyligen. Det var en fantastiskt underbar måltid med kycklingfiléer, baconsås, oliver, fetaost, kikärter och vitt vin. Tänk att en maträtt kan bli så god fast det är så enkelt att tillreda! Men kanske det är så, ju mindre bearbetning desto godare!

När jag tillredde samma maträtt blev den inte riktigt lika god, men det blir ju aldrig lika gott som när andra lagat maten. ;) Så här gör man i alla fall:

Baconlindad kycklingfilé

ca. 6-8 kycklingbröstfiléer

ädelost (blåmögelost, typ Aura)

1 förpackning bacon

Skölj och torka kycklingfiléerna. Rada upp dem på en plåt. Skär en skiva av osten och placera på filén. Linda en baconremsa runt. Stek i ugn i ca.175 grader, ca. 45 min.

Under tiden tillreder man en

Bacon-gräddsås

1 paket bacon

ca. ½ l grädde

svartpeppar

citronpeppar

soyasås

Skär bacon i bitar (går faktiskt bäst med en filéringskniv!). Stek dem knapriga i smör. Tillsätt ca.4 dl grädde och peppar. Låt puttra en stund. Fyll på med mera grädde om såsen blir för tjock. Tillsätt en skvätt soya, puttra upp lite till och såsen är klar!

Jag serverade kycklingen och såsen med kokt blomkål. Smarrigt!