Blodsockerblues

Jag har berättat det förr, och nu igen får ni veta det - jag älskar personliga receptböcker med kommentarer och matfläckar! Det är ju så vackert! Därför får ni ibland se hur mina kokböcker ser ut. Tänk så tråkiga kokböcker är när det inte berättar ens om man någonsin testat receptet. Jag skriver alltid datum när jag testat ett recept första gången och ett utlåtande om resultatet. Sen kan det också finnas en liten berättelse om själva tillfället, t.ex. om vi haft ett kalas eller gäster, och då VEM som var gästerna. På det här sättet blir receptboken också som en dagbok som är rolig att läsa i.

Men ibland kan det bli lite problem också. Som när jag gav bort min "Blodsockerblues i köket" där jag hade skrivit in min första, bästa och viktigaste GI- och LCHF-recept! Det fanns bara en sak att göra - scanna in de egna recepten, för jag kunde ju inte slösa med kvinnokraft och skriva av dem för hand! Dessutom är de ju så speciella så jag vill ju ha dem kvar fast jag inte använder många av dem numera. Affektionsvärdet är alltså högt! Och dessutom är det ju enklare för mej att ha recepten i bloggen när jag ska ha dem... ;)

(Förresten, är det någon som har boken och kan tänka sig att sälja den till mej?? Jag gav bort en och nu är det fler som vill ha den men den finns inte att köpas mer...)