Leta i den här bloggen

Visar inlägg med etikett försvarstal. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett försvarstal. Visa alla inlägg

fredag 9 december 2011

Om att unna sig... (Repris från ifjol.)

Nu ska jag köra en repris, jag hade tydligen tänkt till ordentligt här, för drygt ett år sedan..

Jag köpte en tröja häromdagen. Det unnade jag mej.
Jag började med LCHF-diet för drygt två år sedan. Det unnade jag mej.
Jag tog en chokladbit till kaffet igår. Det unnade jag mej.

MEN...
...jag unnar min kropp att må bra, därför är det inte att "unna sig" om man fuskar och äter kolhydrater en dag!
Jag unnar mitt blodsocker att vara lågt och jämnt och fint, därför äter jag inte kolhydrater ens på kalas!
Jag unnar mej att må bra, därför äter jag LCHF!
Idag ska jag på kalas där det bjuds på LCHF-chokladkladdkaka, och då unnar jag mej en bit av den med sockerfri grädde med!

Varför tycker "folk" att man gör fel när man tackar nej till glassen för att man inte äter socker, t.ex., men det är helt okej om man inte tar av glassen för att man inte tycker om glass??

Problemet är antagligen att man ratar det som de flesta anser vara gott. Är jag för stark? Borde jag visa att jag inte har karaktär??? Är jag för duktig???? Men snälla, försök förstå, man behöver inte vara stark, man behöver inte ha karaktär, man behöver inte vara duktig för att tacka nej till det man inte tycker om! Jag vill inte ha kolhydrater!

När man börjar avstå från kolhydrater har man abstinens, det är ju så med allt man är beroende av och slutar med. Men efter bara några dagar har sötsuget försvunnit och man behöver inte sockret och kolhydraterna. Den som slutar röka har samma besvär i början, de som slutar supa har samma problem, och de håller också bort sitt beroende i fortsättningen, för snabbt faller man i samma fälla igen! Det är lika med kolhydraterna och sockret, fuskar man kan man fastna! Och då har man inte unnat sig ett dugg!

Jag röker inte. Om min vän röker en tobak efter maten och jag också blir bjuden, borde jag röka också för att unna mej en tobak???? Om min vän tycker om tobak, är beroende av tobak, borde jag då också tycka om det? Borde jag unna mej en tobak bara för att inte behöva vara annorlunda????

Jag unnar min kropp det bästa - because I´m worth it!!!

Med det här vill jag nu att ni tänker till inför julen. Det är inte att unna sig om man mår dåligt av det. Man kan unna sig lite choklad ibland, med stor betoning på ibland men det är det som är det knepiga, att sätta gränser. När man en gång lyckats avvänja sig från sitt kolhydratmissbruk, varför skulle man förstöra allt då bara för att "unna sig" det man ändå inte klarar av?????  Laga julgodiset med gott samvete, men ät inte allt på en gång. Ha din högtid varje dag fast, ta en bounty eller två till eftermiddagskaffet, men tänk på din kropp, du är värd att må bra!



lördag 13 november 2010

Om att "unna sig"

Jag köpte en tröja häromdagen. Det unnade jag mej.
Jag började med LCHF-diet för drygt två år sedan. Det unnade jag mej.
Jag tog en chokladbit till kaffet igår. Det unnade jag mej.

MEN...
...jag unnar min kropp att må bra, därför är det inte att "unna sig" om man fuskar och äter kolhydrater en dag!
Jag unnar mitt blodsocker att vara lågt och jämnt och fint, därför äter jag inte kolhydrater ens på kalas!
Jag unnar mej att må bra, därför äter jag LCHF!
Idag ska jag på kalas där det bjuds på LCHF-chokladkladdkaka, och då unnar jag mej en bit av den med sockerfri grädde med!

Varför tycker "folk" att man gör fel när man tackar nej till glassen för att man inte äter socker, t.ex., men det är helt okej om man inte tar av glassen för att man inte tycker om glass??

Problemet är antagligen att man ratar det som de flesta anser vara gott. Är jag för stark? Borde jag visa att jag inte har karaktär??? Är jag för duktig???? Men snälla, försök förstå, man behöver inte vara stark, man behöver inte ha karaktär, man behöver inte vara duktig för att tacka nej till det man inte tycker om! Jag vill inte ha kolhydrater!

När man börjar avstå från kolhydrater har man abstinens, det är ju så med allt man är beroende av och slutar med. Men efter bara några dagar har sötsuget försvunnit och man behöver inte sockret och kolhydraterna. Den som slutar röka har samma besvär i början, de som slutar supa har samma problem, och de håller också bort sitt beroende i fortsättningen, för snabbt faller man i samma fälla igen! Det är lika med kolhydraterna och sockret, fuskar man kan man fastna! Och då har man inte unnat sig ett dugg!

Jag röker inte. Om min vän röker en tobak efter mat och jag också blir bjuden, borde jag röka också för att unna mej en tobak???? Om min vän tycker om tobak, är beroende av tobak, borde jag då också tycka om det? Borde jag unna mej en tobak bara för att inte behöva vara annorlunda????

Jag unnar min kropp det bästa - because I´m worth it!!!


onsdag 4 augusti 2010

LCHF-missionären

Ibland känner jag mej som en missionär, fast jag egentligen inte missionerar, men det känns så... Tvivlarna ställer allt på sin spets, frågar och frågar för att "överbevisa" min tro...
Minsta lilla "bakslag" och genast säger någon "Jaa jaa, vad var det jag sa!"...
Ibland blir jag så trött på att hela tiden vara tvungen att försvara mej...

MEN, det är säkert som för missionärerna, man talar för sin tro och berättar och berättar för att andra kanske också ska komme till insikt! Jag är en LCHF-missionär i kolhydratlandet!

Fast det jag egentligen ville säga var att min syster hittade en så bra sajt på nätet! Kanske ni andra redan varit där, men jag bekantade mej med den först nu, och det var en bekantskap som heter duga! I like!

Bilden visar hur våffelgräddningen gick till när det var över 30 grader varmt i sommar!