Energy bars del.2

Såhär fina blev mina boosterbitar! Och helt okej i smaken var de också. Jag använde dadlar istället för russin och kokosflarn istället för flingor. Så ångrade jag att jag använde vatten i den ljusa varianten för det kanske behövs mera fett istället.  Imorgon ska jag bege mej ut på långpromenad och testa en bit. Problemet är ju att jag brukar kunna gå nästan hur långt som helst utan att bli trött och svag. Det vill säga, sedan jag började med LCHF alltså. När jag åt GI måste jag ha med mellanmål bara för en 10 km's promenad! Men på maratonvandringen kan jag nog behöva energiboost!

Energy bars

Vad har jag gjort?!?  Jag har anmält mej till ett vandringsmaraton!!! 53 km!! Men som en son sa, det gick ju de också på en dag i militären. No big deal liksom... *harkel*
Nåja, jag har anmält mej. Jag har bekväma, välingångna vandringsskor, vandringssällskap och... och.... ja, det var väl där då... Nu är det då bara att höja konditionen till 23.6. Lite andra förberedelser krävs faktiskt också. Man ska gå i ca. 11 timmar och kan inte räkna med acceptabel kost på andra sätt än ur egen ryggsäck. Vattenflaskan har man möjlighet att fylla på under vandringen så där slapp vi ett problem. Nå, äter man en rejäl frukost borde man klara sig på kokta ägg, ost och någon baconmuffins, typ. Men för att gardera sig så tänker jag fixa till några energikickar. Märkligt nog, eller bara naturligtvis, dök recept upp på såna när jag bläddrade i K-affärernas gratistidning nyligen. Nu har jag handlat det nödvändigaste och ska testa. Fast testa och testa, jag tycker ju inte om söt smak som i dadlar och torkade bär, och russin har jag aldrig gillat, så det blir nog att ändra receptet lite.
Stay tuned, nu börjar vi!

Kan man träna utan kolhydrater???

Den allmänna uppfattningen hos allmänheten är att man inte kan leva utan kolhydrater, allra minst anstränga sig fysiskt. När jag höll på med GI-dieten var jag fysiskt aktiv, men jag hade alltid ett par torkade aprikoser med mej på mina långpromenader, för efter halva vägen "gick jag in i väggen" och var totalt utan energi. Blodsockerfall. Trappträningen gick inte alls bra, jag blev snurrig och knäsvag. Blodsockerfall.
Nu har jag ätit LCHF i två veckor och kan konstatera att jag orkar gå och springa i 1½ timme utan att få blodsockerfall, men jag blir jättehungrig efteråt och det är enkelt fixat! Den vanliga trappträningen gick jättebra nu senast! Energin finns där, den sinar inte. Det är inte orken som tryter, utan tiden. Jag kan inte träna så länge som jag skulle orka! Häftigt va! Kan man annat än njuta och trivas med en sådan diet?!?


Bilden visar solnedgången för en stund sedan!