Kryddknapp?

Vi satt, och gick, alltså på Juthbackamarknaden en hel del på fredag och lördag. När vi kom hem därifrån på lördagkväll var vi lagom tama och hungriga. Jag hade helt enkelt ingen energi att sätta på matlagning. Dessutom hann jag inte till min affär innan de stängde så det fick bli den affär som hade öppet. Det skulle bli en enkel, enkel mat. Helst så enkel som att öppna en ärtsoppsburk, men det är ju inte LCHF... Jag tog det nästenklaste - lövbiffar som var bankade och hoprullade, två i en förpackning, med kryddsmör med. Hurra! Fast när jag kom hem och läste noggrannare på innehållsförteckningen såg jag att det kanske inte var så hurra heller. Det var visserligen vanligt griskött, men smöret var ju en hudkräm! Med kryddor i! Min energi var på noll så jag orkade inte heller laga ett eget kryddsmör så vi tog det här. Jag stekte zucchini- och paprikabitar och köttet och placerade så "kryddknappen" på köttet, och vet ni, det VAR en knapp, för den smälte inte ens på det heta köttet! Och nu blir ni säkert förvånade när jag säger att det inte ens var gott. Men mätta blev vi och det var ju liksom det som var tanken bakom det hela... Fast nästa gång tillverkar jag eget kryddsmör!

Rättika

Jag hade tänkt köpa en zucchini men kom hem med en rättika! Om man Ser en sån här bautarättika kan man ju inte göra annat än köpa den. Men jag medger att jag tyckte det var lite pinsamt att bära den på armen i affären, och sen lite pinsamt att cykla hem med den i cykelkorgen... ;)
Väl hemma fick jag då börja förbereda rättikagratängen jag så länge tänkt testa. Eftersom rättikan vägde 1½ kg och det bara behövdes ½ kg till gratängen var jag ju tvungen att göra en dubbelsats, så nu har jag gratäng för resten av året... Den återstående rättiksbiten fick min dotter ta hand om, hon äter den rå som mellanmål.

Så hur var det med gratängen då? Jodå, den var helt okej. Ingen fullträff, men bra. Jag tyckte den var lite för ostig, jag som annars faktiskt älskar ost, men kanske den hade behövt stå en stund innan jag högg in på den. Jag använde parmesanost ovanpå men tyckte inte det smakade så mycket av det. Ska dessutom äta med något annat nästa gång så får vi se. Gratängen har ju fått jättebra betyg på lchfrecept.com så de flesta gillar den, eller så är det bara dom som röstar...

Köttbullarna då? De är faktiskt FABRIKSTILLVERKADE!!!!!! (Dessutom kan man googla alldeles för mycket på dem, t.ex. det här...) Jag hittade dem på Lidl, tyckte det lät bra med så lite kolhydrater och tillsatsämnen och köpte den stora påsen. Det var några månader sedan och jag ville helt enkelt slippa påsen nu och ville förstås piffa upp dem lite med en sås. Jag började därför med att hälla grädde och soyasås i stekpannan. Så kryddade jag med massor av svartpeppar och paprikapulver, lite vitpeppar och ganska mycket lökpulver. Bra dosering, va? En klick tomatpuré och en lika stor klick dijonsenap och så röra lite. Dit med köttbullarna och låt såsen puttra så köttbullarna värms ordentligt. Avsmaka såsen och krydda mer om det behövs! Tillsätt mera soya om du vill ha mera salt.

OMG!!! Fisken Svea goes halvfabrikat!!!!!

Först tyckte jag inte alls om Lidl som slutade med både favvoyoghurten och macadamianötterna, men nu är de förlåtna! Idag kunde jag ha hoppat jämfota i affären när jag tittade i frysdisken och hittade cevapcici (det ska vara apostrofer och fjuttar också som jag inte hittar i min dator, men det uttalas "tchevaptschitchi", det lärde vi oss när vi levde på dem två veckor i Kroatien! Det allra bästa med de här köttrullarna är ju att de inte innehåller några konstigheter! Det ser man ju på hållbarheten också.

Det häftiga med rullarna var ju att de var ostekta, jättemånga och billiga. Tänk så bra, billig halvfabrikat som är god, bra och LCHF!! De grillade grönsakerna hittade jag i min närbutik, i deras frysdisk. Jag kunde ju inte låta bli dem när det fanns aubergine med i grönsaksblandningen! Jag värmde grönsakerna i ugnen medan jag stekte köttrullarna i olivolja och medan jag stekte köttrullarna tillverkade jag en tzatziki, och vet ni, det var en riktigt god måltid jag fick! I Kroatien serverades cevapcicin ofta med ajvar, så det rekommenderar jag. Eller så köper man "Ajvar cevapcici" som låg bredvid i samma frysdisk. Den tar jag nästa gång!

Den här nedersta bilden visar hur samma mat såg ut i Kroatien! Fast de var ju nog faktiskt godare där...

Jag läste på tidningen...

Häromdagen kunde man läsa på vår lokala tidning om att färdiga köttfärsbiffar mest innehåller kycklingskinn. Reaktionerna kom senare på tidningens web-sida, man var chockad, kände sig lurad. Men ingen försöker lura en, det står faktiskt på innehållsförteckningen att produkter innehåller kycklingskinn.
Så hörde jag faktiskt också om en flicka som ringde sin pappa när hon skulle luncha i jobbet och hon läste på den fabrikstillverkade makaronilådan att den inte innehöll kött över huvud taget. Så är det. Jag tycker det är bra att unga människor också börjar intressera sig för innehållet i maten. Det går åt rätt håll!

Här finns vår närmaste producent som redan fattat det här!