Det började när jag skulle bjuda på coleslaw men visste att det inte var populärt hos alla matgäster, då blandade jag majonnäs och créme fraiche skilt och bara liksom råkade smaka på det. Schaboom lät det bara så var jag på nostalgibesök i min barndom den gången mamma hade köpt majonnäsdressing!!! Jag älskade smaken och tjatade länge på mamma att hon skulle köpa majonnäs igen, men sånt var dyrt och helt onödigt. Nå, det tog ju bara 45 år innan jag fick återuppleva smaken! ;)
Nå nu är det ju då skillnad på majonmäs och majonmäs samt créme fraiche och créme fraiche också då förstås. Jag har kört med "Alegnis majonnäs"-recept en evighet (8 år!) och älskar den fortfarande, men nånting hände, tror jag drabbades av mask. Latmask. Det är ju väldigt mycket enklare att ta en burk från butikshyllan...
Och så är det ju faktiskt bara med den köpta varianten och med rätt créme fraiche det smakar rätt!!! Min favorit var länge utan just den här Arlas variant och de fick tillbaka den säkert för att jag tjatade så mycket. ;)
Så till det magiska receptet :
Lika delar majonnäs och créme fraiche blandas! Tadaaaa!
Idag bjöd jag barnbarnen på ugnsrostade grönsaker, grillad kyckling och den magiska majonnäsen med touch av curry. De åt inte grönsakerna (för en gångs skull!), de tyckte väldigt mycket om kycklingen och de älskade majonnäsröran!
Ojdå, sen råkade jag visst fixa ihop lakritsmandlar! Tänk så det kan gå! :)
