Laxkärlek

Jag älskar lax! Jag kunde hur bra som helst äta lax varje dag, gärna en filé med bara salt och citronpeppar på, grädde och soya runt omkring. Det är laxen i sitt rätta element det! Tyvärr är det så att de andra i familjen inte vill äta lax lika ofta så jag måste ju hejda mej lite, begränsa mitt begär, så att säga... Det var därför jag kom på att jag skulle variera laxen lite mer än vanligt, jag skulle mixa sönder den! Receptet hade mina LCHF-väninnor eftersom det var de som bjöd mej på laxbiffar i somras, så det var enkelt fixat. Jag hade en hel laxfilé i frysen, 1½ kg. Receptet var på ½ kg så det blev trippelsats. Hurra! Jag ville ju ha en rejäl sats med biffar för resten av veckan. Och låt er nu inte skrämmas av bilderna, det var jättelätt att mixa och tillreda smeten, och biffarna går jättesnabbt att steka!

Här kommer receptet:

LAXBIFFAR

½ kg laxfilé

2 ägg

3 msk majonnäs

½ burk créme fraiche

citronsaft

hummerfond

salt

peppar 

hackad dill

Börja med att dra ut de långa benen från filén. Jag brukar använda en liten tång. Skär bort köttet från skinnet. Skär köttet i bitar och mixa i matberedare, tillsammans med ägg, majonnäs och créme fraiche, till en jämn smet. Smaksätt med citronsaft, ganska mycket hummerfon, salt, peppar och hackad dill. Rör ihop. Stek ett smakprov och krydda mer sen om du tycker att det behövs.

Som vanligt nu har jag  nu inga exakta mått, men det är nog upp till var och en att smaksätta som man vill. (Till trippelsats använde jag mer än halva flaskan hummerfond och en hel citron.)

Det ser kanske inte så lockande ut ännu... Ketchup och yoghurt? Eller hummerfonden som simmar omkring på ytan än. ;)  Bredvid bunken ser ni en tom citronhalva och citruspressen i olivträ som jag köpte i Grekland! Det var en väldigt praktisk sak som jag rekommenderar att ni köper om ni skulle råka snubbla över en sådan någonstans någon gång.

Det var i det här skedet jag kände att jag ville smaka! Men jag lät bli. Rå fisk är inte det bästa att äta, inte ens inom LCHF... 

Tadaa!!! Så här futtigt såg det ut på min tallrik när jag serverade en enda laxbiff tillsammans med purjolökgratäng. Men var inte oroliga, jag tog en biff till sen! Biffarna var jättegoda och jag måste faktiskt övertala mej själv om att jag var mätt och inte behövde en tredje biff, och jag började redan längta till måndagslunchen när jag skulle äta dem nästa gång. Saftiga och delikata, smakade helt enkelt lax! Det var minsann annat än fiskpinnar det!

Och nu undrar ni förstås hur laxbiffarna togs emot av den övriga familjen. De åt två biffar per man och försökte på olika sätt lite diskret få fram sin åsikt som på ren svenska betydde att jag inte behöver tillreda laxbiffar fler gånger... Så nu har jag ca.20 biffar att äta som lunch! Vilken kupp! ;)