I min familj är det bara jag som äter enligt LCHF, de andra är inte kolhydratkänsliga så de äter GI-mat eftersom det är det jag tillreder. Jag brukade "smyg-LCHF:a" dem förr, men den mest sockerberoende fick så enormt sockersug varje kväll efter en LCHF-middag att jag inte tyckte att det var värt det. Hellre då serverar jag kolhydrater i form av fullkornspasta eller basmatiris istället för att se sockerholisten vräka i sig godis och läsk sen! Det funkar.
Nu när jag hade läst LCHF-magasinet lärde jag mej något som naturligtvis skulle testas. Så här läste jag i tidningen:
"En del säkerhetsåtgärder används traditionellt i matlagningen, exempelvis att man i Asien blötlägger riset före tillagning så att åtminstone fytinsyran - en antinutriant som finns i spannmål - bryts ner."
Jag hade det vanlig basmatiriset som vi använt i många år, mätte upp mängden, hällde kallt vatten på och lät det stå kanske 10 minuter, hällde ur riset i ett durkslag och kokade det sedan som vanligt. Det var i söndags. Ännu idag frågade den ene sonen vad det egentligen var för sorts ris jag hade kokat när det var så gott! Det smakade nästan som det ångkokade riset på asiatiska restauranger, tyckte han.
Tänk att det går att laga godare och hälsosammare mat på ett så enkelt sätt! Det tycker jag om!
Om bilden - ifjol blommade vår enda blåsippa i backen 26/4, än i år har jag inte sett den... Men snart!
