Chiapuddingen borde heta nåt annat

Efter att mestadels umgåtts med sjuklingar och faktiskt bott i en sjukstuga blev det payback-time i helgen. Jag fick ont i halsen och sen kom förkylningen med alla sina tillbehör. Där ser man, förkyld igen fast det kanske bara är två år sen förra förkylningen! ;)

Förra veckan lärde jag mej om chiapudding! Jag testade med vanlig mjölk, det var GOTT! Så testade jag med mandelmjölk, det var JÄTTEGOTT! Och med smörstekt, grovrivet äpple med kanel på blev det ett fantastiskt mellanmål! Det fick ersätta min yoghurt på kvällen. Och nu när jag sovit till lunchen passar det utmärkt efter morgonkaffet. Sen ska jag testa en pudding med kokosmjölk, för det borde vara en smakupplevelse! Så kan man sen undra om man kan överdosera chiafrön. ;)
Min dotter klagade på chiafröpuddingen. Hon har inte smakat den, men hon tycker namnet är motbjudande! Och så är ju färstås inte utseendet speciellt lockande heller... Och visst, man kunde döpa om chiapuddingen till något mera lockande för att få henne att äta, så som jag döpte om morotsplättar till "kungens stjärtlappar" för att få henne att äta dem. ;) Kanske "féernas önskegröt"?

Puddingen är väl det enklaste man kan tillreda:

2 msk chiafrön
1 msk kokosflingor
vaniljpulver (eller kanel eller kardemumma)
1,5 dl mandelmjölk (eller annan mjölk)

Blanda allt. Låt stå en stund. Rör om igen, täck över och ställ i kylskåp. Puddingen är klar att ätas efter några timmar. Serveras med bär eller smörstekt, grovrivet äpple.

Smaklig måltid!